”Räcker inte till”, ”kunskapen saknas”, ”ännu ett papper utan konsekvenser”. Det är några av omdömena från instanser som Hjärnfonden och LR om regeringens förslag på åtgärdsgaranti.

Regeringen går vidare med förslaget om en läsa-skriva-räknagaranti. Det beskedet ger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) SVT Nyheter. På torsdag fattar regeringen det formella beslutet om att skicka förslaget till lagrådet.

Sveriges åtgärder har börjat visa på resultat, anser Diana Toledo Figueroa på OECD. Men mycket arbeta återstår. Hon föreslår bland annat ett mentorsystem för att minska antalet avhopp från skolan.

Det behövs ett strategiskt förslag om rekryteringen till tekniklärar­utbildningarna, och andra eftersatta ämnen, med tydliga uppdrag till lärosätena och stimulans till studenter att söka dit, skriver Claes Klasander, föreståndare för Centrum för tekniken i skolan, Cetis.

"Nu vill vi ha reformfrid", säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting till Dagens Samhälle. Han syftar på alla stora reformer, nya läroplaner, ny skollag och nytt betygssystem som genomförts under senare år.

Jonas Linderoth efterlyser en återupprättelse av den undervisande lärarrollen. Och vill se en konstruktiv dialog om skolans svåra utmaningar, snarare än en akademisk vendetta. Här svarar han på Tomas Kroksmarks debattinlägg.

Gustav Fridolins trendord kommer inte att påverka kvinnors liv särskilt. Att ge tjejer som väljer att läsa vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet dåligt samvete för att de utgör ett hinder för jämställdhetspolitiska mål är ingen feministisk satsning, skriver Karin Pihl på ledarplats.

Skolledarna i Skellefteå får kritik för regeringens och lärarfackens reform.

I decennier har svensk pedagogik syftat till allt annat än att höja elevernas kunskaper. Vi har därmed fått den skola vi förtjänar, skriver Gabriel Heller Sahlgren, Institutet för Näringslivsforskning och tankesmedjan ECEPR. Nu riktas fokus återigen mot annat än kunskap. Vem tar ställning för en skola med klassiskt lärande i centrum?

Den vanligaste missuppfattningen tycks vara att valfrihetsreformen orsakade kvalitetsförsämringarna i den svenska skolan, skriver Janerik Larssoni SvD.

Om vi inte kan förändra skolsystemet från grunden så att alla barns behov kan tillgodoses, menar jag att vi måste vara flexibla och skapa alternativa möjligheter som ger tillbaka barnen deras rätt att lära sig det de behöver där de bäst kan göra det. Inlägget Skapa flexibilitet och alternativa vägar i skolan dök först upp…

Två problem hotar Sveriges långsiktiga produktivitetstillväxt. Det första är de dåliga skolresultaten och den bristande vuxenfortbildningen. Det andra är de regelverk som hotar den digitala ekonomin. Det krävs reformer för att Sverige ska behålla sin konkurrenskraft, skriver digitaliseringsforskaren Mårten Blix.