En reform av kursplanen välkomnas av såväl elever, lärare. Stefan Sellbjer är docent i pedagogik och menar att dagens grundskolekriterier kan rangordnas på samma svårighetsskala som kriterierna för universitetet.

Stefan Sellbjer – docent i pedagogik på Linnéuniversitetet – lät 33 professorer göra ett blindtest och ta del av kunskapskraven i grundskolan respektive på högskolenivå. Resultatet väckte debatt i skolvärlden och nu aviserar regeringen en ändring av betygskriterierna.

Kritiken har varit hård mot kraven som ställs i det nuvarande betygssystemet i svenska skolor. Därför ska det nu göras om, uppger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Regeringen lovar enklare formulerade kunskapskrav redan 2020. Lärarnas tidning låter några skolexperter sätta betyg på den nya reformen.

Tydligare kunskapskrav och större betoning på faktainlärning i lägre årskurser – det lovar utbildningsminister Anna Ekström (S). Men betygsexperten Per Måhl tycker att styrdokumenten saknar konkreta uppgifter för vad lärare ska göra.

Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna är överens – skolans betygssystem ska göras om. Under den nuvarande mandatperioden vill partierna få till en reform där kurs- och ämnesplanerna i grundskolan revideras och förenklas.

Betygssystemet ska göras om, bland annat genom att kunskapskraven ska förenklas. Men läraren Nicklas Mörk menar att förändringarna skjuter över målet. "Det stora problemet med kunskapskraven är inte att de är för långa, det är att de inte fungerar", säger han.

Våra barn är värda bättre än det sätt som svensk skolpolitik förts på. Det är dags för en förändring och en ny omskakning av skolväsendet i Sverige. Men den här gången i en rationell och förnuftig riktning, skriver skolexperten Per Kornhall.

Bäst vore om Liberalernas förslag om ett förstatligande av skolan förverkligas. Då kommer skillnaderna mellan olika delar av landet troligen att minska. Men oavsett vilka förändringar partierna lyckas få till stånd är det viktigt att skynda långsamt. Skolan har blivit föremål för allt för många ogenomtänkta och spretiga reformer, skriver Sydsvenska Dagbladet

Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.

Gymnasieskolans introduktionsprogram är ett systemhaveri och borde läggas ner. Det skriver ordförande för Lärarnas riksförbund Åsa Fahlén i en debattartikel i Dagens Nyheter.

De politiker som trodde att friskolereformen skulle möjliggöra mängder av små, ideella och idéburna friskolor hade ingen aning om vad som väntade. Reformen har snarare öppnat för framväxten av stora friskolekoncerner med makten att utpressa Sveriges kommuner, skriver skoldebattören Isak Skogstad.