60 procent af velfærdsuddannelserne skal fremover ligge udenfor de store byer, hvis det står det regeringen.

Avskaffa skolpeng, skolaktiebolag och påstådda ”valfrihetsreformer” och låt skolan bli en fristad från marknadslogiken, skriver Daniel Suhonen, chef på det fackliga idéinstitutet Katalys.

Vad var det som hände på nittiotalet som förändrade svensk skola? I en ny rapport går Tankesmedjan Balans igenom hur kommunaliseringen och friskolereformen ändrade läraryrket. Och vad som krävs för att återskapa bättre arbetsförhållanden för Sveriges lärare. (webb-radio)

I regjeringens nye skole-reform skal obligatoriske fag kuttes ned til norsk, engelsk og matte i videregående skole. I tillegg kommer et nytt, fremtidsrettet fag.

Tankesmedjan Balans rapport "Stolpe ut" är en fascinerande och väl utförd beskrivning av hur det gick till och vad konsekvenserna blev. Om vi ska få en lärarkår som på riktigt går med raka ryggar behöver vi se den här beskrivningen i vitögat och fundera över vilka av de stegen som togs som går att backa…

Mer undervisningstid, fler arbetsuppgifter och ännu tuffare kontroll från Skolinspektionen. I den här rapporten beskriver vi de mekanismer som gör att det kvittar hur mycket politiker säger att de ska minska lärares arbetsbelastning: den bara fortsätter att öka. (pdf)

De stora skolreformerna under 90-talet syftade till att försämra lärarnas arbetsvillkor. Det menar Marcus Larsson från Tankesmedjan Balans, som tillsammans med Åsa Plesner är aktuell med en rapport om målstyrningens effekter inom svenska skolan.

Svensk skola står inför stora utmaningar. Lärarstudenterna kräver att flera skolreformer genomförs, skriver Lina Hading, Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening, LR Stud.

Riksdagen röstade igenom betyg från fyran – trots skarp kritik. Av landets största skolhuvudmän avstår tre av fyra i dagsläget från att gå vidare med reformen. "Sveriges rektorer är smartare än politikerna", säger Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.

Prestationsångest, stress och svåra ämnesval – abiturienter upplever att högskolornas nya antagningssystem har svärtat deras gymnasietid. Förändringen gick för snabbt, medger universitetsrektor.

Det är dags att granska skolans förändrade situation efter friskolereformen och skolpengens införande, skriver Gunnel Brydolf, pensionerad idrottslärare och specialpedagog.

Om syftet med nittiotalets friskolereform var att skapa en större mångfald på skolmarknaden så visar resultatet något annat. Det menar OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher.