Striden om landets friskolor är en strid om familjens rätt att välja utbildning åt sina egna barn. Det fastslår Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, apropå aktuella utredningar som på olika sätt vill inskränka möjligheten att bedriva exempelvis konfessionella friskolor.

I de 113 kommuner som Kunskapsskolans elever kommer från varierade skolpengen förra året mellan 73 000 kronor och 129 000 kronor. Vi får också alltid mindre än kommunernas skolor. Skolpengen måste bli likvärdig, skriver Peje Emilsson, grundare av Kunskapsskolan.

Trots akut behov av konstruktiva lösningar har skol­debatten fastnat i låsningar. Men det finns flera förslag i debatten som partierna bör kunna enas om inom en snar framtid, skriver företrädare för fyra olika organisationer.

Om ingen kommun får ha lägre skolpeng än genomsnittet, kan heller ingen satsa mer.

Miljöpartiet: Varenda skattekrona till skolan ska stanna i skolan.

Lägre skolpeng till friskolor, inga nyfödda barn i skolkö och försök med kvotering av elever. Så vill skolborgarrådet Isabel Smedberg Palmqvist (L) få en jämnare mix i Stockholms skolor. ”Glädjande”, tycker (S) som vill gå ännu längre.

Jag uppmanar alla lokala C-politiker att pressa partiledningen för att ställa sig bakom utredningen för ökad likvärdighet i skolan. Dagens skolpengssystem fungerar inte, skriver rektorn Linnea Lindquist.

Det är dags att granska skolans förändrade situation efter friskolereformen och skolpengens införande, skriver Gunnel Brydolf, pensionerad idrottslärare och specialpedagog.

Svensk skola dras isär. Vi kan inte fortsätta överkompensera friskolor med skattemedel som skapar stora vinstmarginaler och ökar på skolsegregationen. Det är dags att fler partier agerar för att bryta segregationen och ge skolan de resurser som behövs, skriver riksdagsledamoten Aylin Fazelian (S).

Elever i kommunala grundskolor får ungefär 10 000 kronor mer. Hans Bergström anger att det beror på socioekonomi, men glömmer bort andra viktiga faktorer, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet, i en slutreplik.

Elever i kommunalt drivna grundskolor har i snitt cirka 10 000 högre ersättning än elever i friskolor. Det skriver Hans Bergström, docent, engagerad i Internationella Engelska Skolan, i en replik om skolpengen.

Att dessa modesta merkostnader – som enkelt kan ersättas genom att skolpengen justeras upp – skulle riskera friskolors existens framstår som en stark överdrift, skriver fyra nationalekonomer i en replik.