Trots en pågående statlig utredning om sfi-peng är Socialdemokraterna tydliga med att de inte vill att den införs – eftersom den skulle öka marknadiseringen och risken för glädjebetyg. Partiet vill också att staten tillsammans med kommunerna ska ansvara för att motverka betygsfusk i komvux.

Miljöpartiet säger nej till sfi-peng och vill att staten ska ta ett större ansvar för finansieringen av komvux. Partiet poängterar också att kravet på att förbjuda vinstutdelande aktiebolag att driva skolor i Sverige inkluderar vuxenutbildningen.

31 mars presenteras den statliga utredningen om SFI-peng – men Socialdemokraterna säger redan nu nej till idén.

Sverigedemokraterna vill förstatliga komvux och är negativa till den kontinuerliga antagningen. Partiet vill ha en enda antagning vid kursstart.

Det som skapar merkostnader för kommunerna är främst skyldigheten att tillhandahålla skolplatser i alla geografiska delar av en kommun. Det skriver skoldebattören Linnea Lindquist i en replik.

Enskilda kommuner kan givetvis drabbas av plötsliga ”elev­chocker”, men detta borde kunna hanteras på annat sätt än att ge kommuner eget mandat att sänka skolpengen för friskolor. Det skriver företrädare för Academedia.

Nyköpings kommun ska se över resursfördelningen inom grundskolan, enligt ett beslut på barn- och ungdomsnämndens möte på tisdagen.

Viktor Rydbergs skolor har trumf på hand. Inget, förutom möjligen moral och renommé, tvingar dem att vara kvar, skriver NVP:s Jalmar Carlson

Regeringen vill slå undan benen för valfriheten i skolan genom att sänka skolpengen till friskolor. Än en gång uppvisar Socialdemokraterna sitt ointresse för föräldrars möjlighet att bestämma över sina barns utbildning, skriver Nya Kristinehamns-Posten på ledarplats.

I Likvärdighetsutredningen finns förslaget om att grundbeloppet för friskolor ska sänkas för att de är överkompenserade i resursfördelningen. Man menar att kommunala skolor har större kostnader och ett större uppdrag än friskolor. Hur hänger uppdrag och kostnader egentligen ihop? Vi frågar Birgitta Ljung, Idéburna skolors riksförbund.

I denna lagrådsremiss föreslås ändringar i skollagen som syftar dels till att systemet för kommuners beslut om bidrag till enskilda huvudmän inom skolväsendet ska bli tydligare, mer transparent och rättssäkert, dels till att öka likvärdigheten mellan kommunala och enskilda huvudmän samtidigt som principen om lika villkor upprätthålls. (pdf)