Vid Barncompaniets förskola i Boden är det vardag sedan länge med hållbarnhetstänk och hemmaodling. Och förskolan har redan vunnit ett kommunpris för sina insatser samt uppmärksammats av Livsmedelsverket.

Krokoms kommun storsatsar för att minska matsvinnet. På Kvarnbacksskolan har eleverna därför fått sluta med lunchrast – med positiva effekter på klimatet som följd. "Barnen har blivit ganska medvetna", säger läraren Agneta Kardin.

Skolköken märker av en ökning av specialkost till barn som äter selektivt. Enligt psykologen Torun Täljedal på Habiliteringscentrum i Västerås beror det här troligen på ökad kunskap och förståelse. "Man tänker förhoppningsvid inte längre att det här är barn som bara trilskas, utan faktiskt har riktiga problem", säger hon.

Mari Hallström, från Hallstahammar, har en son som äter selektivt. Det innebär att han har svårt att äta mat med viss konsistens utan att få kväljningar och panikångest. För honom blev anpassad mat räddningen för att kunna koncentrera sig under långa skoldagar.

Svenska skolkök lagar allt mer specialkost och en typ som ökat är mat till elever som äter selektivt. I flera fall handlar det om individuellt anpassad mat eftersom barnens behov ser väldigt olika ut. I Fagersta har antalet selektiva portioner ökat med mer än hälften på bara två år.

Över 200 pedagoger och lärare i kommunen vill kunna äta gratis i skolan och förskolan tillsammans med barnen. Det visar en ny undersökning från Lärarförbundet Kungsbacka.

Lärarförbundets enkätundersökning visar att flera hundra pedagoger i Kungsbacka kommun hade ätit skolmaten om den vore gratis och på så sätt varit förebilder åt barnen. Det här är något som kommunen i nuläget inte kan erbjuda.  

Hundratals lärare som i dagsläget inte äter skolmaten skulle göra det om det vore gratis. Det visar en ny undersökning från Lärarförbundet Kungsbacka.  

Matsvinnet vid luncherna i Sveriges kommunala skolor och förskolor ligger på 60-70 gram per portion. "Vi har en bit kvar om vi ska nå målet om halverat matsvinn innan 2030", säger Karin Fritz, projektledare hos Livsmedelsverket.

Varje år slängs i genomsnitt tio kilo mat per elev från tallriken och vid servering i samband med skollunchen. Det här visar en nationell kartläggning som Livsmedelsverket har gjort där man för första gången har tittat på det totala matsvinnet inom den kommunala skolan, förskolan och äldreomsorgen i landet.

Självklart ska hänsyn tas till allergiker och vegetarianer. Däremot måste skolor med gott samvete kunna säga nej till alltför individualiserade kostplaner. I den kartläggning som Dagens Nyheter gjort framgår det att inslagen av specialkost har ökat i mer än åtta av tio kommuner – bara under det senaste decenniet. Det skriver Max Eskilsson i en…

Specialkost för personer med laktosintolerans och glutenallergi finns redan och nu kan en specialkost för köttätare införas på skolorna i Växjö.