En flicka på en skola i nordvästra Skåne hade behov av specialkost.Då fick hon äta pasta och köttbullar – varje dag i 1,5 år. "Som det blir får hon ingen varm mat i sig, eller så blir det vi som får stå för maten", säger hennes mamma. Nu granskar diskrimineringsombudsmannen, DO, en anmälan om flickans…

Det är helt galet att rektorer kan komma att spara in på läromedel och undervisning för att täcka kostnaderna när barnen äter mer skolmat – i högskattelandet Sverige, skriver Anders Gustafsson på ledarplats.

Vi måste kunna erbjuda eleverna att äta sig mätta utan att tumma på utbildningens kvalitet. Det måste gå att göra andra ekonomiska prioriteringar, skriver krönikören Maria Wiman.

Att flera skolor signalerar att det går åt mera mat nu förvånar inte Sveriges stadsmissioner. "Det är något vi också hör och bakgrunden är att många barn inte får tillräckligt med mat hemma," säger generalsekreterare Jonas Wilhlstrand.

Sedan höstterminens start har många skolkök märkt att det går åt mera skolmat. "Vi brukade laga 75 kilo pasta till 1 000 portioner, nu är vi uppe i 90 kilo," säger Therese Faulseit, skolkökschef i Södertälje.

Kostnader har stigit med 27 procent – Malmös skolor ändrar meny efter lovet.

Västerhöjdsgymnasiet i Skövde undersöker möjligheten att förlänga skoldagen med en timme. Det är för att fler elever ska börja äta lunch i skolan. "Dålig idé" säger eleven Omar Khair Barmada.

Skolrestaurangen på Gymnasium Västerhöjd i Skövde är alldeles för liten för de 1500 gymnasieelever som går där. Köket är bara anpassat för 600 portioner om dagen.I snitt väljer 500 elever att inte äta i skolmatsalen.

Efter att skolmaten skulle bli mer lokalproducerad och innehålla mindre men bättre kött gick proppen i Lycksele. Pappor ringde och hotade bespisningspersonalen. Deras barn kastade tallrikar på matsalsgolvet. Till slut tvingades Lycksele att plocka tillbaka den gamla matsedeln. Ut med grekiska biffar, falafel och älgköttbullar. In med halv- och helfabrikat igen, skriver Aftonbladet på ledarplats.

Tallrikar som slängs i golvet, mat som kallas grismat och glåpord på sociala medier. Det fick måltidspersonal i Lycksele utstå när kommunen ville servera grekiska biffar, falafel och linssoppa. Så gick det till när en ny skolmatsedel fick marken att skaka under fötterna på en i vanliga fall ganska osynlig arbetsgrupp.

Rundt 40 prosent av ansatte i barnehagen har ikke nok kunnskap om hva kosthold betyr for barnas fysiske og psykiske helse, viser studie.

Tallrikar som slängs i golvet, mat som kallas grismat och glåpord på sociala medier. Det fick måltidspersonal i Lycksele utstå när kommunen ville servera grekiska biffar, falafel och linssoppa. Så gick det till när en ny skolmatsedel fick marken att skaka under fötterna på en i vanliga fall ganska osynlig arbetsgrupp.