Sedan höstterminens start har många skolkök märkt att det går åt mera skolmat. "Vi brukade laga 75 kilo pasta till 1 000 portioner, nu är vi uppe i 90 kilo," säger Therese Faulseit, skolkökschef i Södertälje.

Kostnader har stigit med 27 procent – Malmös skolor ändrar meny efter lovet.

Västerhöjdsgymnasiet i Skövde undersöker möjligheten att förlänga skoldagen med en timme. Det är för att fler elever ska börja äta lunch i skolan. "Dålig idé" säger eleven Omar Khair Barmada.

Skolrestaurangen på Gymnasium Västerhöjd i Skövde är alldeles för liten för de 1500 gymnasieelever som går där. Köket är bara anpassat för 600 portioner om dagen.I snitt väljer 500 elever att inte äta i skolmatsalen.

Efter att skolmaten skulle bli mer lokalproducerad och innehålla mindre men bättre kött gick proppen i Lycksele. Pappor ringde och hotade bespisningspersonalen. Deras barn kastade tallrikar på matsalsgolvet. Till slut tvingades Lycksele att plocka tillbaka den gamla matsedeln. Ut med grekiska biffar, falafel och älgköttbullar. In med halv- och helfabrikat igen, skriver Aftonbladet på ledarplats.

Tallrikar som slängs i golvet, mat som kallas grismat och glåpord på sociala medier. Det fick måltidspersonal i Lycksele utstå när kommunen ville servera grekiska biffar, falafel och linssoppa. Så gick det till när en ny skolmatsedel fick marken att skaka under fötterna på en i vanliga fall ganska osynlig arbetsgrupp.

Rundt 40 prosent av ansatte i barnehagen har ikke nok kunnskap om hva kosthold betyr for barnas fysiske og psykiske helse, viser studie.

Tallrikar som slängs i golvet, mat som kallas grismat och glåpord på sociala medier. Det fick måltidspersonal i Lycksele utstå när kommunen ville servera grekiska biffar, falafel och linssoppa. Så gick det till när en ny skolmatsedel fick marken att skaka under fötterna på en i vanliga fall ganska osynlig arbetsgrupp.

Förutom att eleverna på Södra skolan lär sig om vilken mat som är bättre för klimatet ser personalen flera fördelar med att låta dom vara med i skolköket.

Varje torsdag får elever från femte klass laga maten till sina skolkamrater. De är de själva som har bestämt vilken rätt som serveras och har anpassat den för att få så lite klimatavtryck som möjligt.

Under den gångna veckan har eleverna på skolorna i Hammarö kommun fått närproducerad husmanskost med råvaror i säsong i skolmatsalen. Det är andra gången som temaveckan genomförs i kommunen.

Tidigare i år berättade SVT om projekt ”Klimatlådan” som bland annat testades på Strömbackaskolan. Tanken är att minska matsvinnet i skolköken och nu har Fastighets- och servicenämnden beslutat att införa de på samtliga kommunala skolor i Piteå.