För oss är det tydligt att samhället nu måste återta den demokratiska kontrollen över skolans utveckling från marknaden. Ett marknadstänk inom skolan leder till vinnare och förlorare. Så kan vi inte ha det, skriver skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S), m.fl.

Kundskolans mardrömslika skapelse: curlade ungar och kravmaskiner till vårdnadshavare. Det skriver Linda Jerneck på ledarplats.

En skola där elever ses som kunder hos företag och kommuner som är rädda att väljas bort för att eleverna vet att de kan få högre betyg någon annanstans. Många pekar ut marknadiseringen av skolan som den främsta anledningen till att betygen ökar i alla ämnen. Men är det verkligen hela förklaringen?

Skolor med heraldiska vapensköldar, lagerkransar och polerade pokaler och ett språkbruk som lovar ekonomisk framgång i affärslivet gör att skolbolagens elevsammansättning ser helt annorlunda ut jämfört med de kommunala, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.

Per Sundgren, Stiftelsen Jämlikhetsfonden: Leif Östlings skattekommission borde granska marknadskrafternas baksidor.

Den borgerliga idén om småskalighet och pluralism inom skolvärlden är ersatt med skattefinansierad oligopolkapitalism, skriver Göteborgs-Posten på ledarplats.

Vill man förstöra ett jämlikt skolväsende är det inte de fria vinstuttagen utan en obligatorisk skolpeng för alla elever som är det viktigaste verktyget. Med hjälp av införandet av en skolpeng av svensk modell skulle det amerikanska skolsystemet marknadiseras sönder, skriver journalisten och läraren Erik Löfgren.

I dag kan föräldrar ställa nyfödda barn i kö till populära skolor. Nu vill flera riksdagspartier stoppa eller begränsa köerna till friskolorna. – Det handlar om att komma bort från BB-hetsen, säger Christian Carlsson, KD:s skolpolitiska talesperson.

Bara långsiktiga ägare av friskolor ska godtas. Utländskt ägarkapital bör vara föremål för särskild granskning. Det skriver Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni och Fredrik Malm, skolpolitisk talesperson, i en artikel på DN Debatt.