Om man vill bryta segregationen i skolan måste man på allvar intressera sig för vad motståndet beror på. I mitt eget fall finns en oro för stök, låga kunskapsresultat och hedersnormer, skriver Expressen på ledarplats.

Det är inte kommunism att föreslå en tillbakagång till en skola liknande våra grannländers, skriver DN på ledarplats.

Systemet är riggat för giriga skolkoncerner, skriver Aftonbladet på ledarplats.

Karin Pettersson: När vinsterna ifrågasätts mobiliserar näringslivet – och då finns hur mycket pengar som helst.

IES är fortfarande svaret skyldiga till varför friskolor ska få samma ersättning som kommuner trots att de inte har samma ansvar och kostnader som följer med det, skriver Gunilla Svantorp (S).

Har vi gett upp tanken på en demokratisk skola för alla? Den institutionen som skulle ge alla samma chans har blivit en privatiserad motor för segregation, skriver DN Kultur.

Jag anklagar er! Så skrev läraren Filippa Mannerheim i ett öppet brev i Expressen i veckan. Måltavlan var de politiska partierna i riksdagen, som vägrar göra upp med de kapitalintressen som nu bestämmer i den svenska skolan. Mannerheims analys var bister och glasklar. Marknadsskolan segregerar, saboterar barns framtid och undergräver demokratin, skriver Aftonbladet kultur.

Jag väntar fortfarande på att alla seriösa industrialister och näringsidkare i det här samhället ska se att det för näringslivet är VIKTIGARE MED EN BRA SKOLA FÖR ALLA, än det är med aktievinster i några börsnoterade riskkapitalistägda skolbolag, skriver Per Kornhall.

Ekström och Stjernfeldt Jammeh: Andra partier behöver våga se problemen.

När en skola avråder elever att bära mjukisbyxor och becknarväskor och råder elever att klä sig i pikétröjor skickar de, med rådande konsumtionskultur som fond, inte bara budskapet att de söker efter duktiga elever med rätt personlighet. Skolan säger också mellan raderna något som i det rådande samhällsklimatet inte (ännu) kan sägas rätt ut, skriver…

”Landets lärare bör resa sig i gemensamt motstånd mot skolkoncernernas expansion”, skriver Marcus Larsson, lärare och grundare av tankesmejan Balans.