Halvårsskifte innebär nya skollagar att hålla koll på. Detta är reglerna som träder i kraft från 1 juli 2023.

Från den 2 juli 2023 gäller nya bestämmelser i skollagen som syftar till stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Grundsärskolan, gymnasiesärskolan och komvux som särskild utbildning byter också namn. Här kan du läsa om vad ändringarna innebär och om vårt stöd.

På disse seks punktene brytes opplæringsloven oftest: tilpasset opplæring, spesialundervisning, kapitlet om skolemiljø, bestemmelsene om kompetansekrav for lærere og klassestørrelse samt vurdering av elever.

Skollagen tar inte hänsyn till om en kommun har tillräckligt med pengar för skolan – eller inte. Och det är Skolinspektionen som kontrollerar skolverksamheterna i landet.

Med en omställning till läroplikt så finns möjligheten för varje elev att anpassa sin inlärning efter sina egna behov, skriver Viktor Hjelting, CUF.

Den nya skollagen som trädde i kraft i augusti förra året ska göra det tydligare för lärare vad de får och inte får göra. Det säger Maria Refors Legge som är doktor i utbildningsrätt.  

Här hittar du information om de flesta aktuella ändringarna av lagar och regler inom skolområdet.

Den här juridiska vägledningen syftar till att stödja huvudmän, rektorer, lärare och annan skolpersonal när det gäller de befogenheter som personalen har och de åtgärder som får vidtas enligt 5 kap. skollagen (2010:800). Vägledningen kan användas som ett stöd i det lokala utvecklings- och kvalitetsarbetet på skolor. (pdf)

Alla barn har rätt att lära sig att läsa och skriva. Gör som i Norge och skriv in punktskriften i skollagen. Vi måste garantera att även barn med synnedsättning får möjlighet att leva ett aktivt liv med utbildning, arbete och fritid, skriver Niklas Mattson, Synskadades Riksförbund.

En kartläggning visar stora skillnader i hur mycket kommunerna satsar på läromedel. "Elevernas rätt till läromedel, inklusive läroböcker, bör skrivas in i skollagen", säger förre utbildningsministern Gustav Fridolin (MP) som ledde Läromedelsutredningen.

I forlaget til ny opplæringslov er opplysningsplikten til barnevernet videreført. Lærere har både oppmerksomhetsplikt og meldeplikt. Men 40 prosent av lærerne tror taushetsplikten hindrer dem.

Den nya skollagen lyfte helt sonika bort skolans uppgift att vara första linjens vård och att vara ett lokalt folkhälsoinstitut. Nu har ingen det uppdraget, skriver Sophie Ekman Wretlind, skolöverläkare emerita och medicine hedersdoktor Karolinska institutet.