Regeringen vill förlänga skolplikten och prioritera ämnet svenska för att förbättra skolresultaten för nyanlända elever. Den förlängda skolplikten ska gälla barn som kommit till Sverige efter 12 års ålder.
Vill man åstadkomma likvärdighet är det ett mycket dåligt förslag att avskaffa den nationella timplanen i skolan, skriver Mattias Hallberg, Sveriges Elevkårer.
Stadievisa timplaner i skolan säkrar en hög garanterad lägsta nivå av undervisningen. Och inga kommuner kan längre komma undan, skriver Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbund.
Den enda anledningen till att länder med framgångsrik skola har timplan är att den skyddar eleverna. Och hindrar att klåfingriga kommunalpolitiker ska kunna spara bort lektioner eller hela ämnen, skriver professor Hans Albin Larsson, Historielärarnas förening.
När lärare och elever arbetar utan timplaner blir resultaten bättre. Det visar en kommande studie, enligt Sveriges Kommuner och Landsting.1999 inleddes en femårig försöksverksamhet där ungefär 900 grundskolor befriades från timplanens regleringar om garanterad undervisningstid.
Forskning och samlade erfarenheter, både från Sverige och från andra länder, ger starkt stöd till att arbeta utan timplan i skolan. Ändå föreslås nu ytterligare reglering av timplanerna, skriver Anders Knape och Maria Stockhaus, SKL.
Skolplikt upp till 18 år, det föreslog Socialdemokraterna i en debattartikel under gårdagen. Detta för att höja utbildningsnivån i Sverige och motverka arbetslöshet bland unga. Men i Ystad går meningarna isär.
En pojke i första klass i Karlskoga har stängts av från sin skola. Rektorn ringde till pojkens mamma dagen innan och meddelade att hennes son inte fick komma nästa dag.
Anneli Weman som är verksamhetschef för grundskolan i Karlskoga säger att hon inte känner till det aktuella fallet, men att det är en ovanlig åtgärd som skolan tagit till.