JO har ”förståelse” för lärarnas synpunkter men avskriver ändå anmälningarna om att Skolverket brutit mot språklagen med alltför otydliga kunskapskrav.

Egentligen är det gans­ka självklart: för att kunna hämta in den svenska skolans globala kunskapshandikapp måste eleverna ägna skollektionerna åt att lyssna, lära och samtala kring aktuella ämnen och inte åt att fly ut i privata digitala världar, skriver Bengt Johannisson, professor vid Linnéuniversitetet.

I skollag och läroplaner står det att läraren ska utgå från och möta varje elev utifrån elevens förutsättningar och behov. Det kallas individualiserad undervisning. Men vad betyder det i praktiken?

Den nya skollagen ställer hårda krav på lärare att anpassa undervisningen så att varje elev får möjlighet att lära så långt som möjligt. "Det kräver att alla lärare får de förutsättningar som krävs för att nå dit", säger Lärarnas Riksförbunds vice ordförande Anders Almgren.

Gemensamma fruktstunder på grundskolan kan bryta mot skollagen. I vissa kommuner rekommenderar skolor föräldrar att skicka med frukt till barnen varje dag, vilket kan innebära en betungande kostnad (webb-tv).

Det finns ingen quick fix, lyder en av dagens mer påfrestande klyschor – den som googlar uttrycket ska finna att det snart sagt inte är någon ände på företeelser som saknar enkla och snabba lösningar. Samtidigt pågår jakten på snabba lösningar minst lika intensivt som förr. Senast i går kom den till uttryck i ett…

Innan man förlänger skolplikten borde man pröva att upprätthålla den som finns. Det skriver Mathias Bred på ledarplats.

Ett generalfel i debatten om den svenska grundskolan är låsningen vid skolplikten, som i huvudsak utgår från hur många år eleverna bör tillbringa i skolan. I torsdags meddelade utbildningsminister Jan Björklund (FP) att regeringen har bett en utredare ta fram ett förslag på förlängd skolplikt. Det skriver Upsala Nya Tidning på ledarplats.

Lärarnas Riksförbund är försiktigt positiva till regeringens förslag om förlängd skolplikt för elever i årskurs 9.

Regeringen vill ha förlängd skolplikt upp till ett år för de elever som har så dåliga betyg att de inte är kvalificerade att gå på gymnasiets nationella program. Men förslaget har redan fått kritik.

- Vi i Lärarnas Riksförbund anser att varje skolform måste klara sitt uppdrag, därför är vi försiktigt positiva till att regeringen vill förlänga skolplikten för elever som inte blir behöriga till gymnasiet, säger Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund.

Unga med funktionsnedsättning får en sämre utbildning och har en lägre utbildningsnivå än andra. För att vända utvecklingen behöver skollagen och läroplanen skrivas om, skriver Ingrid Burman, ordförande för Handikappförbunden.