Det var inget större fel på det förslag till ny bibliotekslag som presenterades i går. Men där finns heller inte mycket för att möta de växande problemen: barns minskade läsförståelse, skriver DN på ledarplats.

I dag presenterar regeringen den nya bibliotekslagen som börjar gälla den 1 januari nästa år. Bland annat ställs hårdare krav på skolbibliotek till alla elever.

DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation. Ett av deras ämbeten är att lyfta fram skolbibliotek som helt enkelt hållit världsklass. Ett utav dem är Hjulsbro skolbibliotek.

Frågan är hur skolbiblioteken används i den pedagogiska strategin för att nå skolans mål? Det frågar sig Kjell Hanseklint (V), kommunfullmäktigeledamot, i en debattartikel.

Rådaskolan har nu Melleruds modernaste skolbibliotek. I fredags nyöppnade biblioteket inför förväntansfulla elever.

Ett skolbibliotek ska naturligtvis ha böcker som bas i sin verksamhet men det viktigaste är den pedagogiska funktionen. Eleverna ska där under ledning av kompetent personal stärka sin digitala och språkliga kompetens och vidga sin textvärld, skriver Annica Halgadotter Påle, bibliotekschef, och Robert Skoglund (S), ordförande Kultur- och fritidsnämnden i Katrineholm.

Läsförståelsen minskar bland dagens elever och dessutom finns det klara brister i hur man söker och tar till sig information på internet. Här kommer skolbiblioteken att få en allt viktigare roll i den framtida skolan.

Den 30-31 januari 2013 arrangerade Skolporten en konferens för skolbibliotekarier i Göteborg. Här presenterades bland annat rättsliga ramar, aktuell forskning och inspirerande exempel ur vardagen.

Biblioteksflytten ackompanjerades av högljudda protester. Men alla är inte missnöjda. Långt i från. För Snapphaneskolan i Knislinge har det nya biblioteket blivit ett lyft. – Det är jättepositivt, säger rektorn Jennie Mårtensson.

I Kungsbacka tar folkbiblioteket betalt av skolor som låter sina elever låna böcker där och för bokbussbesök i skolorna. Flera rektorer är upprörda.

”Barnen i planerna” heter en ny rapport författad av Kungliga Biblioteket. Här kartläggs hur barn och unga omnämns i just bibliotekens planer. Detta ska vara en främjad åldersgrupp, men undersökningen visar att visionerna ofta fastnar på ett idémässigt plan.