Att vända kvalitetsfallet i svensk skola kommer att ta årtionden. Men ett viktigt steg är att montera ner dagens dysfunktionella och perverterade friskolesystem, skriver Rebecca Roth, Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

I Sverige har vi en unik marknad för utbildning, med vinstdrivande aktiebolag som är offentligt finansierade. Det har man inte någon annanstans i världen. Det skriver Martina Jarminder på ledarplats.

Elever från Högbergskolan i Tierp har nästan 100% etableringsgrad på arbetsmarknaden och hög lön efter de tagit studenten. Skolan menar att samarbetet med näringslivet är en stor del av framgången men att företag måste inse att för att få kompetenta medarbetare krävs delaktighet.

För att öka teknikintresset startade Västerås Expectrum där etablerade och nya bolag samarbetar med elever. Upplägget har väckt intresse, både från andra kommuner men hubben har även haft mer långväga besök.

Välkommen Jens Lepikko som ny skolnätverksansvarig till Svenskt Näringslivs regionkontor i Uppsala. Jens kommer i sin roll som skolnätverksansvarig att arbeta med att öka samverkan mellan skola och näringsliv genom att förmedla Svenskt Näringslivs kostnadsfria skolmaterial.

Stockholms stad har meddelat tilldelningsbeslut för upphandlingen av kommunal vuxenutbildning och delar upp ansvaret för vuxenutbildningen på ett fåtal leverantörer varav fem ingår i Academediakoncernen.

Academedia representerar inte hela friskolesektorn, men de är en jätte på en skolmarknad som präglas av allt färre aktörer. Att föräldrar ska lobbas av skolkoncerner under sin “kundresa” som utbildning vore en juicedryck eller annan valfri konsumtionsvara värjer sig många mot. När Academedia agerar så riskerar de alltså inte bara sitt eget förtroende – utan…

På bara tre år har Bromma gymnasium gått från att två ekonomiklasser läste UF till att förra läsåret ha 300 UF-elever. Carl Kronberg förstelärare i entreprenörskap säger: ”Mitt främsta råd är att helt enkelt bara bestämma sig för att nu satsar vi på UF och sedan dra igång.”

En ny rapport från Svensk Kooperation visar att det inom alla nivåer av utbildningsväsendet finns en väldigt tydlig obalans, där utbildningar helt missar de kooperativa och ömsesidiga företagen, trots att dessa utgör en stabil och långsiktig kärna i det svenska näringslivet.

En studie av hur olika företagsformer finns i kursplanerna för grund- och gymnasieskolan, för universitet och högskolor och i studentuppsatser. (pdf)

Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

Låt alla elever i Sverige ha möjligheten att driva ett UF-företag. Kursen entreprenörskap borde finnas valbar på samtliga gymnasieprogram. Det kan ske genom att kursen blir valbar för alla elever inom ramen för individuellt val, vilket förutsätter en förändring i gymnasieförordningen, skriver Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv, m.fl.