Utbildningsutskottets andre vice ordförande Kristina Axén Olin (M), frågar i ett mejl till rektor för Malmö universitet om en kurs är ”seriöst menad” och hur universitetet ”har tänkt”. Otillständigt, klåfingrigt och en påminnelse om att den akademiska friheten måste stärkas, är reaktioner från högskolesektorn.

Lärarbrist, underfinansiering och marknadisering är tre av grundproblemen för svensk skola. Varje tid har sina utbildningspolitiska strider. Det är nog ingen strukturell revolution som behövs nu. Det tar för mycket energi. Skolan behöver pengar och personal. Och att bli fridlyst från marknadisering och vinstjakt, skriver Folkbladet.nu på ledarplats.

Förståelsen för att friskolor behöver göra överskott för att kunna bedriva sin verksamhet är alltså väsentligt större än vad som ofta hävdas, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Skolan är en demokratisk rättighet, ingen marknad för köpare och säljare, skriver Arbetets ledarskribent.

Skolan kan aldrig bli en marknad som andra. Inte bara för att den drivs av skattemedel, utan också för att dess uppgift faktiskt inte är att agera försäljare som servar barnen och deras föräldrar, skriver DN:s Lisa Magnusson.

Många ställer sig kritiska till den bristande transparens som råder på den fria skolmarknaden. Men Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt, säger att vi valde bort vår insyn i skolsektorn för att privata aktörer skulle kunna etablera sig på denna. Och att bristen på information gör att vi inte heller kan göra några fria skolval.

Billig eller behörig? Det är en högst aktuell fråga i dagens skolrekrytering, där billig arbetskraft går före utbildad arbetskraft. Detta i en situation då det råder lärarbrist samtidigt som behörigheten bland lärarna sjunker. Det går inte att blunda för att den här utvecklingen hänger ihop med den unika svenska marknadsskolan där kortsiktiga ekonomiska intressen går…

Det verkar i det närmsta omöjligt att få till en ärlig diskussion om marknadsskolan och dess segregerande effekter med friskoletopparna. Trots att det är tack vare svenska skattebetalare som bolagen kan göra sina vinster vägrar de svara på kritik, skriver Kalle Sundin i en slutreplik.

Dalarnas kommuner får nu 26,8 miljoner kronor extra till skolan 2021. Samtidigt som nästan alla kommuner sparar på skolan delade Academedia ut 158 miljoner i vinst. Inget annat land tillåter marknadskrafterna att härja fritt i skolan. Miljöpartiet vill att varenda skattekrona avsedd för skolan stannar där, skriver representanter för MP i Region Dalarna och kommunerna.

För att bryta skolsegregationen måste diskussionen om marknadsskolan bli mer konkret. Det skriver Åsa Karlsson (S), och Fredrik Stenberg (S).

Kritiken mot friskolorna bygger på stor okunskap och segregationen är som störst inom den kommunala skolan. Det hävdar Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Moderaterna säger sig oroas över bristande likvärdighet i skolan, men är inte beredda att göra någonting åt det. De måste lyssna på den omfattande kritik som riktas mot skolmarknaden, skriver Gunilla Svantorp (S).