Vill du att dina barn gör en klassresa? Då ska du se till att de blir kompisar med barn ur andra samhällsklasser. Det skriver Jesper Bengtsson i en krönika.

Ulla Hamilton skriver att svensk skoldebatt handlar om många saker men sällan om eleverna som går i skolan och deras föräldrar. Det är enbart av omtanke om elever och lärare som jag, och många med mig kämpar för en mer likvärdig skola, skriver skoldebattören Linnea Lindquist.

En analys av omkring 500 000 barn mellan ett och fem år gamla visar att de redan i förskoleåldern sorteras efter samhällsklass och nationell härkomst. Därför bör förskolan inkluderas i den vidare skoldebatten om skolval, segregation och marknadsstyrning, skriver flera forskare inom bland annat utbildningssociologi

Socialdemokraternas största intresse verkar vara att omvandla skolan till ett stort integrationsprojekt. Elever ska bussas till och från utanförskapsområden för att uppnå en ”allsidig social sammansättning”. Sådan social ingenjörskonst kan vi vara utan, skriver SD:s Richard Jomshof och Patrick Reslow i en replik.

Eliza Kücükaslan föddes i ett utsatt område med föräldrar som saknade högre utbildning. När hennes familj flyttade till ett mer blandat område fick hon klasskamrater som inspirerade henne att läsa vidare på KTH.

I vilket område du växer upp har stor betydelse för hur du ska lyckas i livet. Det är dessutom avgörande vad dina föräldrar har för utbildningsbakgrund. Det visar segregationsmyndigheten Delmos senaste rapport som släpps i dag.

Delmos årsrapport 2022, Platsens betydelse, visar bland annat att segregationen har ökat mellan 1990 och 2020 och att allt fler kommuner har blivit mer segregerade. (pdf)

Nu publicerar Delmos sin årsrapport 2022. Rapporten visar bland annat att segregationen har ökat i Sverige och att områden med socioekonomiska utmaningar har blivit fler. I rapporten ingår även en analys av en årskull (samtliga födda 1986), som visar att området man växer upp i kan påverka både utbildningsnivå, sysselsättning och arbetsinkomst.

Vad behövs för att kunna bedriva bra utbildning i utsatta områden? SvD:s Paulina Neuding diskuterar med Linnea Lindquist, biträdande rektor vid Hammarkullsskolan i Göteborg. (webb-radio)

På min skola har eleverna en så bristande språkförmåga i svenska att de inte har en chans att komma i kapp de barn som växer upp i socioekonomiskt starka områden såsom skolan ser ut i dag, skriver rektor Linnea Lindquist i en krönika.

Att läsa Rektor Linneas vittnesmål från klassrummen i Hammarkullen säger mer om segregationen än hundra politiska debatter. Det skriver Ann-Charlotte Marteus i en ledare.

SPSM tydliggör inte de långsiktiga konsekvenser en segregerad skolgång kan innebära för unga människor. Det är begripligt att myndigheten genomför det den åläggs av sin uppdragsgivare. Men SPSM måste även förhålla sig till forskningsresultat, lagstiftning och internationella konventioner, skriver Gunnlaugur Magnússon, docent och Johan Malmqvist, professor i en slutreplik.