Den politiskt ansvarige för situationen på Rosengårdsskolan i Malmö, Andreas Konstantinides (S), ber om ursäkt till skolans elever för att politikerna inte agerat tidigare.
En ohållbar situation med trakasserade elever och lärare och dåliga studieresultat ledde i våras till att politikerna i Malmö lade ner Rosengårdsskolans högstadium. En del anser att skolan borde ha stängt för länge sedan.
Om nyanlända redan från start slussas in i miljöer som präglas av utanförskap blir den första bekantskapen med det nya landet alltför snäv och begränsande. Mottagandet bör motverka segregering, inte förstärka den, skriver Sanna Rayman.
Politikerna och allmänheten talar om integration när de i själva verket verkar ha gett upp hoppet om att förena samhället till en enhet. Det anser Lina Axelsson Kihlblom i Södertälje.
Det har varit stor elevflykt från skolorna i norra Botkyrka inför höstterminen. Runt 150 elever har lämnat den kommunala skolan och har istället sökt sig till två nya friskolor, en i Huddinge och en i Stockholm.
Högstadielärarna på Örnässkolan i Luleå larmar om ökad segregering och knappa resurser. De anställda anser inte att deras elever behandlas rättvist, och kräver nu att kommunen satsar på deras skola.
Ansvaret är tyngre för skolor i förorten. Om man verkligen vill ha en kunskapsstad för alla – då måste något drastiskt göras, menar forskaren Mats Widigson.
Efter upploppen är det viktigt att också lyfta goda exempel. Ett av dem är förorten Skogås, som rektorn Stefan Vilkman på ett personligt sätt har skrivit om, med bakgrund och vad olika satsningar har betytt.
Att ha ett jobb att gå till är mer än att tjäna pengar. Även förortens ungdomar behöver få ta del av arbetslinjen. Det skriver Benjamin Dousa (M), som har vuxit upp i Husby och själv blev vittne till en del av upploppen.