Gymnasiala kluster där ungdomar från skiftande socioekonomisk bakgrund kan växa tillsammans. Så vill den rödgrönrosa majoriteten i Stockholm möta segregationen i utbildningsväsendet.

Klass, bakgrund, kön och etnicitet är några ­saker som spelar in när unga gör karriär­val. Det anser forskaren Anders Lovén. I Järva­området utanför Stockholm pågår nu ett projekt som ska vidga ungdomars vyer när det gäller framtidens jobbmöjligheter.

Malmö ska bygga ”särskilt attraktiva skolor” för att bryta segregationen. Den första ska stå klar bredvid Borgarskolan 2018.

Den politiska polariseringen var ett klassrumsproblem för tjugo år sedan. Att arbeta för tolerans är en huvuduppgift för den svenska skolan. Men den konfrontativa pedagogiken måste ersättas med en uthållig dialog, skriver Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund, och Christer Mattsson, Segerstedtinstitutet.

I vissa av Uppsalas skolor har inga elever utländsk bakgrund. I andra skolor har de flesta det. De två helt skilda skolor UNT talat med är ense: det behövs en förändring.

Boendesegregationen ligger bakom skolsegregationen. Och skolpolitiska misslyckanden kommer med stora samhällsekonomiska kostnader. Det är slutsatserna i två rapporter. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert i en kommentar.

Fler jobb, fler bostäder och bra utbildning för alla är förutsättningar för att bryta segregationen. Därför arbetar vi intensivt med att bygga fler bostäder och bygga blandat, att stärka kontakterna med arbetsmarknaden och förbättra skolor och vuxenutbildning. Alla göteborgare ska ha förutsättningar att leva ett gott liv, skriver den rödgrönrosa ledningen i Göteborg.

För fem år sedan såg tjänstemän i Nyköpings kommun hur problem tornade upp sig på orten. Barn från skilda områden möttes inte, och inte heller deras föräldrar. Slutsatsen blev: Vi slår ihop fyra kommunala högstadieskolor till en.

Mer pengar till utsatta skolor för att höja låga resultat har varit ett budskap både från politiker på vänster- och högerskalan. Men det räcker inte, menar den kommunala grundskolechefen Lina Axelsson Kihlblom. "Vi har ett fritt skolvalssystem i dag som utarmar många skolor."

Vällingbyskolan i Stockholm införde matte- och no-klasser för att rädda skolans elevtillströmning. Men det ledde till en oönskad uppdelning – och upplägget övergavs.

Tankesmedjan Katalys går vilse i de djupa uppkörda hjulspår som en diskussion om socioekonomiska faktorer alltid gör när det handlar om grundskolan. De resonerar om hur mycket sämre förutsättningar kommunala skolor har relativt friskolor eftersom elevernas föräldrar inte är lika välutbildade, men det är en helt irrelevant världsuppfattning, skriver Mikael Flovén, managementkonsult.

Oavsett vem som regerar på måndagen, så måste tilltron finnas till att ingen elev är skadlig för den andra och att olikhet berikar. Det skriver Lina Axelsson Kihlblom, utbildningschef i Nyköpings kommun, före detta rektor för Ronnaskolan.