Påståendet att religiösa friskolor fördjupar segregationen i samhället är inte baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet. De kristna friskolorna lyckas bättre med integrationen av olika grupper än majoriteten av Sveriges skolor, skriver Bo Nyberg, rektor, i en replik till Humanisterna.

Segregationen i skolan växer runt om i Sverige. Men inte i Nyköping. Där har kommunen lyckats vända utvecklingen genom att bygga en skola där elever inte sorteras utifrån föräldrarnas bakgrund, skriver debattörerna.

Börsintroduktionen innebär ett hårdare tryck på Academedia att hålla ner kostnaderna. Aktiebolagsskolornas själva affärsidé är segregation och det nya nu är att den blir än mer accentuerad, skriver Sten Svensson och Daniel Suhonen, Katalys, i en replik.

Vi satsar särskilt på ungdomar i invandrartäta områden och på nyanlända med hög utbildning, skriver representanter för de vetenskapliga akademierna och Wallenbergstiftelserna.

Linköping är en delad stad. Bäckskolan har knappt någon elev med svensk bakgrund. Hjulsbroskolan är lika segregerad — här finns ingen nyanländ.    

En rad politiska beslut har fattats i Linköping den senaste tiden för att minska skolsegregationen, enligt Jakob Björneke (S), barn och ungdomsnämndens ordförande.

Bullermuren mellan Kroksbäck och Djupadal är en symbolisk barriär mellan miljonprogrammet och villakvarteren. För att få chans att lära känna varandra gör fjärdeklassare från båda sidor en gemensam målning.

Våra värderingar utsätts åter för prövning – nu behöver många försvara dem, skriver Louise Meijer, MUF.

Att placering i skola efter ren närhetsprincip skulle innebära total segregation för ungdomar i segregerade förorter verkar inte bekymra Svensson, Suhonen och Wingborg. Men det är deras melodi. Vi välkomnar i stället en debatt med fokus på progression i inlärningen – oavsett skolform, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Segregationen i Stockholms skolor har ökat – i allt högre grad samlas elever med svensk bakgrund på vissa skolor och elever med utländsk bakgrund på andra. Också klyftan mellan resultat i de bästa och sämsta skolorna har vidgats. För att bryta trenden föreslås nu bland annat att populära innerstadsskolor få filialer i förorten.

Stor­städernas skolproblem är segregationen – och de svindlande skillnaderna mellan olika elevers resultat. Men skolkrisen finns på ­andra ställen också. På platser som Vingåker, Norberg, Färgelanda och Bengtsfors till exempel. Det där är nämligen några av de kommuner där eleverna ­hade lägst genomsnittligt meritvärde under läsåret 2014/2015, skriver Daniel Swedin på ledarplats.

Mer eller mindre segregerade skolor finns inte bara i Malmö – de finns även i Örnsköldsvik. Det vill kommunen råda bot på genom att skapa en helt ny, integrerad högstadieskola.