Ett av Malmö stads nyare initiativ för att bryta segregationen är att öppna högstadieskolor i centrala Malmö vars mål är att locka elever från hela kommunen.
För tio år sedan hade nästan 7 av 10 elever på Mariedalsskolan i Varberg utländsk bakgrund – men det har ändrats efter att skolkartan ritades om i kommunen. Upptagningsområden förändrades och stadieindelningen gjordes om.
När politikerna i Borås 2011 stängde den segregerade Norrbyskolan, ledde det bara till en förskjutning av segregationen. När barnen från Norrbyskolan kom till Byttorpskolan, valde många föräldrar där att flytta sina barn till friskolor.
På skolor med många elever med utländsk bakgrund och där många föräldrar saknar eftergymnasial utbildning ligger lärarbehörigheten på cirka 60 procent.
Friskolan Musikugglan i Karlskrona var länge segregerad med i huvudsak elever med en etniskt svensk bakgrund, men på senare år har fler elever med utländsk bakgrund ställt sig i kö till skolan. I dag är det 20 procent av eleverna som har utländsk bakgrund.
Flytt av legitimerade lärare, skolnedläggningar och bussning av elever - initiativen för att bryta skolsegregationen har inte hjälpt fullt ut, visar Sveriges Radios granskning. Malmö stad satsar nu på att öppna högstadieskolor i centrum som ska locka elever från hela kommunen. Mellersta Förstadsskolan öppnade för ett år sen.
Samtidigt som allt fler elever i Sverige går på tydligt segregerade skolor har Gislaveds kommun lyckats vända på utvecklingen. Förklaringen är skolomorganisationen 2017, då elever från olika bostadsområden började gå på samma skolor.
Föräldern Manar Wassouf i Halmstad flyttade till en annan stadsdel för att barnen skulle få gå på en annan, mindre segregerad skola. Nu är hon kritisk till skolsegregationen i Halmstad.
Hovsjöskolan har länge varit en av Södertäljes mest segregerade skolor. Men detta skrämmer inte skolans rektor och lärarkår - tvärtom. "Jag har valt att jobba här för det här är den elevgrupp jag tycker är allra roligast att jobba med", säger Robert Ablanad, högstadielärare.