13-årige Mohammad Hafez Daydari i Kristinehamn kom till Sverige från Syrien som åttaåring och har visat sig vara en särskilt begåvad elev.

De flesta skolor i Värmland saknar en handlingsplan för att ge särskilt begåvade elever rätt stöd och utmaningar. Ett bekymmer, enligt forskaren och läraren Elisabeth Mellroth vid Karlstads universitet.

På Djurgårdsskolan i Kristinehamn saknas en handlingsplan för hur särskilt begåvade barn ska hanteras. Men rektorn Pia Lindholm anser att de har lyckats bra ändå.

Högstadieläraren Simon Larsson fick tidigt ta Mohammad Hafez Daydari när elevens särskilda begåvning i matematik upptäcktes. Nu utbildar han sig till speciallärare för att kunna hjälpa eleverna i båda kunskapsändarna att utveckla sig.

I Stockholms stads grundskolor finns 5 000 särskilt begåvade elever som ofta behöver andra utmaningar än sina klasskompisar. På Engelbrektsskolan i Stockholms innerstad undervisas elever med särskild fallenhet för matematik på gymnasienivå men utbildningen riskerar att avvecklas 2027.

Barn med med särskild begåvning får extra hjälp i Linköping där man som enda kommun i länet öronmärker pengar till dessa barn."Det är elever som har en särskild begåvning och som har stora behov av stimulans i skolan", säger Erik Östman (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.

Linköping är den enda kommunen i länet som budgeterar pengar till särskilt begåvade elever, enligt enkätsvar som P4 Östergötland fått av länets kommuner. Via föreningen FORK Academy´s projekt Mötesplats för särbegåvade får elever utanför skoltid möjlighet att träffa forskare, universitetsstudenter och experter."Inspirerande", säger Hampus Ejeblad, 12 år.

Reaktionerna har varit många efter SVT Nyheter östs reportage kring elever som lär sig extra snabbt, så kallad särbegåvning. Flera som hört av sig känner igen sig. ”Efter 2-3 månader i skolan hade jag gjort klart alla arbetsböcker.  

”Du som är så smart kan väl inte ha det svårt i skolan?” ”Är särbegåvning en diagnos?” ”Elever som lär sig snabbt behöver väl inte extra stöd!” Linda Robinson och Fredrik Löfgren bemöter de vanligaste myterna om elever med särskild begåvning

Den som har lätt för att lära kan ändå få det svårt i skolan. Därför satsar nu allt fler kommuner på att stötta elever som har extra lätt för att lära sig.

För Hampus Ejeblad från Linköping blev skolan tuff – fast han hade så lätt för att lära. Nu har han fått ”Robot-Fredrik” som mentor, i Linköpings satsning på särbegåvade elever.

”Du som är så smart kan väl inte ha det svårt i skolan?” ”Är särbegåvning en diagnos?” ”Elever som lär sig snabbt behöver väl inte extra stöd!” Linda Robinson och Fredrik Löfgren bemöter de vanligaste myterna om elever med särskild begåvning.