Børne- og Undervisningsministeriet har nu nedsat de arbejds- og ekspertgrupper, som skal udvikle screeningsværktøjer til at finde elever med læsevanskeligheder og elever med høj begavelse.

Fyraåriga Teddy Hobbs sätter fokus på särbegåvade barn som nybliven medlem i Mensa. I varje klassrum i Sverige kan det finnas upp till två barn med särskild begåvning. Hör Lisa Agerbaek, mamma till en särbegåvad son, och Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik. (webb-radio)

Vad vet forskningsvärlden om särskilt begåvade elever? Forskaren Linda Matsson från Blekinge Tekniska Högskola reder ut begreppet.

Extra utmaningar till duktiga matteelever är inget nytt. Men Karlskrona blir först i landet med att bredda satsningen på särskilt begåvade elever till att även omfatta studier i språk och historia.

Uppmärksammar man inte barn med särskild begåvning riskerar de att tappa intresset – till och med börja skolka. Nu vill Karlskrona fånga upp begåvade elever på ett helt nytt sätt.

Den svenska skolan måste bli bättre på att fånga upp särbegåvade elever. Det säger Timmy Burchard, lärare och medlem i Mensa.

Särskilt begåvade i matematik från olika delar av Sverige träffades i Karlskrona för att lösa mattekluringar och utveckla sin talang. Så unga barn som sexåringar fick testa på att programmera medan äldre barn fick lösa logiska problem tillsammans.

Har du elever som behöver extra utmaningar för att stimuleras? Mona Liljedahl, specialpedagog och leg gymnasielärare, är aktuell med boken ”Pedagogiskt ABC för särskilt begåvade elever” och ger här några tips för att utmana eleverna.

Särskilt begåvade elever riskerar att aldrig upptäckas. Här är specialpedagogen Mona Liljedahls fem tips.

På Uglegårdsskolen er det blevet hverdag at tale om, at nogle elever er højtbegavede og har brug for en anden undervisning. Gennem talentvejlederuddannelsen har to af skolens lærere nemlig fordybet sig i, hvad eleverne har brug for og bredt det ud til deres kolleger på skolen.

Det er ikke en uoverkommelig ekstraopgave at udfordre de højtbegavede elever, lyder det fra lærere, som er i fuld gang på forskellige folkeskoler. Men det kræver, at man tænker dem med, når man planlægger sin undervisning – og det skal der være redskaber og tid til.

Højtbegavede elever skal spottes og hjælpes hurtigere i indskolingen, så de ikke kommer i mistrivsel. Det er en del af det politiske forlig om test og evaluering. Men har skolerne tiden og kompetencerne? Og følger der resurser med?