Struktur, god ämneskunskap och en bra relation till eleverna. Det är några byggstenar när Camilla Heiskanen på Vifolkaskolan leder undervisningen i SO.
Fältstudien är många geografilärares dåliga samvete: Den finns i kursplanen, men när ska man få tid? Och vad ska fältstudien innehålla? I våras samlades ett 30-tal SO-lärare i Stockholm för att träna fältstudier – i Humlegården.
Demokratiuppdraget pågår hela tiden, inte bara när det är valår, understryker Charlotta Granath, SO-lärare och demokratimentor. En stor utmaning är att många elever har starka åsikter och sällan möter andra perspektiv. "Det måste vi utmana i skolan!" säger Charlotta Granath.
Fröslundaskolans förbättrade resultat beskrivs som en framgångssaga. En av insatserna som lett hit är att man börjat använda språkhandledarna i större omfattning.
De senaste åren har eleverna på Fröslundaskolan i Eskilstuna förbättrat sina resultat markant. En av framgångsfaktorerna är att fler elever nu bedöms på sitt modersmål i NO, SO och matematik.
Går det att komma åt problemet med stoffträngsel genom ökad central styrning av undervisningen? Skolvärlden lät två SO-lärare fundera kring fenomenet och värdet av att undervisa fritt.
I de reviderade kursplanerna för SO har Skolverket strävat efter att minska det centrala innehållet för att lärarna ska få större svängrum för att fördjupa undervisningen. För att följa samhällsutvecklingen har man bland annat lyft fram mediernas roll och hållbar utveckling. (s. 9-10)
Jag har inte utrymme, vare sig inom kurs- eller arbetstid, att sätta in mig ordentligt i de aktualiteter som vi borde diskutera i samhällskunskapen, skriver gymnasieläraren Linda Bönström.
Som geografer, geovetare och geografilärare frågar vi oss varför kunskaper om vår livsmiljö, och de processer som styr den, är så styvmoderligt behandlade i skolan när vårt samhälle och stora delar av vår civilisation står inför många stora utmaningar, skriver 52 tunga företrädare.