Lärare i områden med återkommande rasistiska mönster vänjer sig vid att leva med rasistiska uttryck. Det är innebörden i en kommande rapport från Segerstedtinstitutet.

Elever på Landsbro skola F-6 berättar att de som kommer från andra länder får kommentarer om att de inte är lika mycket värda och frågor om varför de kommit hit. Det framgår av Skolinspektionens tillsynsrapport.

Flera elever på en skola i Ronneby beskriver enligt en rapport av Skolinspektionen att de får utstå glåpord för sin hudfärg. Efteråt har det avfärdats av föräldrar som ”barn som retar varandra”. Föreläsaren Viviana Eliasson är starkt kritisk och uppmanar alla att ta ansvar för rasismen.  

Flera elever på en skola i Ronneby beskriver att man får utstå glåpord för sin hudfärg.Nu underkänner Skolinspektionen skolans värdegrundsarbete. Samtidigt ställer sig flera föräldrar frågande kring kritiken.  

Oavsett om den är avsiktlig eller om den sker av misstag, så måste vi lärare vara vaksamma och agera mot rasism och antisemitism när vi upptäcker den. Det skriver Olle Linton, gymnasielärare i Stockholm.

"Den här övningen riskerar att legitimera den diskussionen", säger Christer Mattsson vid Segerstedtinstitutet.

Deras dotter har utsatts för antisemitiska trakasserier i skolan, och Ester och Yarin planerar att flytta till Israel. Efter Malmöforumet träffade utbildningsminister Anna Ekström den judiska familj som DN tidigare rapporterat om. "Skolan har ett solklart ansvar", säger hon.

På tisdag inleds Förintelsekonferensen i Malmö. Just skolorna har visat sig vara en viktig plats för att arbeta aktivt mot antisemitismen.

Under tisdagen besökte skolminister Anna Ekström (S) Malmö Borgarskola och Fågelbackskolan för att höra hur de jobbar mot antisemitism. Och hon kräver att skolor agerar resolut mot elever som uttrycker sig kränkande.

För många av eleverna på Fågelbacksskolan blev resan till ett koncentrationsläger i Polen ett uppvaknande och en tankeställare. Väl hemma i Malmö började de allt mer ifrågasätta vardagsrasismen.

Peter Vig är idag anställd som judisk resurs på Malmö Borgarskola. Där upplever han inte problem med antisemitism, men under sina 20 år som lärare i Malmö utsattes han regelbundet och han tycker att det inte räcker med tillsägelser när någon uttrycker sig kränkande på skolan.

På Malmös skolor satsar kommunen sedan en tid tillbaka på kunskap för att få bukt med antisemitismen. Föreläsningar, elever som får kunskap som de delar med sig av och anställda som är judar ökar förståelsen, menar kommunen.