Lärarlönelyftet är ett riktat statsbidrag till skolhuvudmän för höjda löner till särskilt kvalificerade lärare och förskollärare. På uppdrag av regeringen följer Statskontoret upp reformen. Det här är en lägesbeskrivning inom uppdraget som ska slutredovisas i juni 2021. (pdf)

Denna rapport är en sammanställning av enkätsvaren för läsår 2018/19, men innefattar även resultat tillbaka till läsår 2013/14 för att se utveckling över tid. (pdf)

En lägesbedömning av samtliga skol- och verksamhetsformer inom grundskolenämndens ansvar. (pdf)

Ungas inflytande i den lokal beslutsprocessen. (pdf)

Högstadieelever som blivit tilldelade en egen dator eller surfplatta av skolan får varken bättre eller sämre resultat på de nationella proven i engelska, matematik eller svenska än elever som inte fått en dator eller surfplatta. Det spelar inte heller någon roll för hur stor andel som går vidare till ett nationellt program på gymnasiet. (pdf)

En rapport om elevers och skolpersonals upplevelser av att kunna ge, respektive få, stöd för att trygga betyg och psykisk hälsa. (pdf)

Nu är Barnen och internet här! Rapporten visar att för få föräldrar har kännedom om barnens digitala liv. Endast en tredjedel av föräldrarna till högstadiebarn känner sig väl insatta.

Studie- och yrkesvägledning i skolan betyder mycket för att både höja elevernas studieresultat och för att vägleda eleverna att göra mer medvetna studie- och yrkesval. Från Svenskt Näringslivs perspektiv är det särskilt angeläget att höja kvaliteten i studie- och yrkesvägledningen utifrån ett kompetens­försörjningsbehov. (pdf)

I denna promemoria redovisas statistik över etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier tre år efter gymnasieskolan. Statistiken omfattar den första kullen som läste enligt den reformerade gymnasieskolan Gy 2011, och vad de gjorde 2017, tre år efter de slutförde gymnasieskolan. (pdf)

I Swedish Economic Forum Report 2019 Entreprenörskapsutbildning - Går det att lära ut entreprenörskap finner författarna stöd för att entreprenörskapsutbildningar i grundskola och gymnasium ger positiva effekter, till exempel i form av Ung Företagsamhet. Att det fungerar på högre nivåer kan inte styrkas. (pdf)

Lärarbristen och konsekvenser av den i skolan debatteras ofta, men problematiken kring den höga omsättningen av rektorer är mindre väl känd. Studier visar att så många som hälften av rektorerna i Sverige har arbetat på sin nuvarande skola i tre år eller mindre. (pdf)

Tre av fyra kommuner saknar rutiner för att säkra skolgång för barn i skyddat boende, en anmärkningsvärd siffra då det råder skolplikt. Att gå i skolan är en av de enskilt viktigaste faktorerna för att ett barn som tvingats fly sitt hem och bo i skyddat boende ska rehabiliteras och må bättre. (pdf)