Skolverkets Lärlingscentrum genomförde hösten 2015 en undersökning för att se i vilken utsträckning elever som gått en gymnasial lärlingsutbildning får jobb efter avslutad utbildning. Resultatet visar att elever i mycket hög utsträckning har jobb 1,5 år efter utbildningen. (pdf)

Rapporten visar hur ungdomarnas etableringsstatus förändras över tid och vilka skillnader som förekommer kopplat till deras studieresultat, vilket program de gått, kön och svensk eller utländsk bakgrund.

Ett tydligt ledarskap är en grundläggande förutsättning för att resultaten i den svenska skolan ska kunna förbättras. I dag finns för många hinder som försvårar och i vissa fall omöjliggör ett sådant ledarskap. Därmed hotas vår välståndsutveckling. Det är utgångspunkten för denna skrift. (pdf)

Rapporten är en sammanställning av Uppsalalärares syn på arbetsbelastning, arbetsmiljöarbete samt ledarskap under 2015. Resultatet ställs i relation till tidigare genomförda arbetsmiljöenkäter 2013 och 2014. (pdf)

IFAU har undersökt hur föräldrar reagerar på förändrade resurser i skolan genom att jämföra barn som – på grund av en resursfördelningsregel – placerats i olika stora klasser. Resultaten tyder på att föräldrar försöker mildra effekten av en ökning av klasstorleken. (pdf)

64 procent av eleverna som gick årskurs 3 på ett gymnasialt yrkesprogram läsåret 2013/14 hade arbete som huvudsaklig sysselsättning i april 2015. Det är en större andel av de som tagit en yrkesexamen läsåret 2013/14 som har ett arbete än de som inte slutförde utbildningen under läsåret. (pdf)

Statskontoret har genomfört en myndighetsanalys av Skolverket och undersökt både regeringens styrning av Skolverket och myndighetens interna styrning och uppföljning. (pdf)

I denna strategi redovisas åtgärder som regeringen har vidtagit eller avser att vidta under åren 2015–2018 för unga som varken arbetar eller studerar. Syftet med åtgärderna är att förbättra möjligheterna för dessa unga personer att etablera sig i arbets- och samhällslivet. (pdf)

Den här rapporten handlar om hur en rad reformer landade i grundskolans vardag. I fokus står lärare i årskurserna 7-9 under de allra första reformåren 2011-2014. (pdf)

Ansvaret för nyanlända elever måste fördelas bättre mellan olika skolor. Det är inte rimligt att några få tar emot den överväldigande majoriteten medan andra inte tar emot några alls, eller enbart enstaka elever. LO, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet visar i en sammanställning hur nyanlända tas emot i landets skolor. (pdf)

I Sacorapporten Framtidsutsikter presenterar Sacoförbunden årligen sina prognoser för hur arbetsmarknaden för ett antal akademikeryrken kommer att se ut år 2020.