Betygssättning är svårt, men skolorna jobbar mycket för att betygen ska bli rättvisa. Det säger Peter Bergström, S, ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.
Riktningen i vilken den rådande synen på kunskap rör sig blir tydligare för varje utbildningspolitiskt utspel. Nu senast signalerar Skolinspektionen om en syn där sådant som anses vara svårt att mäta får stå tillbaka för hårda faktaämnen, skriver Amelie Langby på ledarplats.
Socialdemokraterna är kritiska till att den lärare som rättar också sätter betyg. Partiet föreslår att skolor ska byta prov med varandra. Miljöpartiet vill kompetenshöja de betygsättande
Rättningarna av de nationella proven får ny kritik. Skolinspektionen rekommenderar att uppsatsdelarna slopas. Men utbildningsdepartementet vill inte ta bort dem.
De nationella proven kostar skolmyndigheterna hundratals miljoner kronor varje år, men de fyller inte sitt fulla syfte att göra betygsbedömningen likvärdig. -Det här får inte innebära att de skrotas, säger Lärarnas Riksförbunds Metta Fjelkner.
Den fria formen i uppsatsskrivning ger lärare stort bedömningsutrymme. Risken är stor att två lärare bedömer samma elevuppsats olika. Skolinspektionen rekommenderar därför i en rapport till regeringen att uppsatsskrivning tas bort från nationella prov.
De nationella proven fyller inte den funktion som regeringen tänkt sig. De har inte gjort betygssättningen mera rättvis, trots att de kostar 150 miljoner kronor om året.
De nationella proven fyller inte den funktion som regeringen tänkt sig. De har inte gjort betygssättningen mera rättvis trots att de kostar 150 miljoner kronor om året.
De nationella proven kostar skattebetalarna minst 150 miljoner årligen – utan att nå det syfte regeringen och utbildningsminister Jan Björklund avsett. Inget tyder på att betygssättningen blivit mer rättvisande och rättssäker.
Thomas Persson, lärare i historia på Bregårdsskolan älskar historia så när han fick förfrågan att vara med och utforma ett nationellt prov i historia så nappade han direkt.