I strid med reglerna skrev elever på Östrabo Yrkes i Uddevalla nationellt prov i svenska på fel dag.

Både lärare och elever vill få den undervisning de har rätt till och som läroplanen föreskriver, istället för att ta upp tiden med en massa prov, som egentligen inte är till någon nytta – annat än att stressa elever, lärare och sannolikt även föräldrar, skriver Anna-Lena Larsson, mellanstadielärare.

Kalmar ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner. Det är lång väg att gå. Inte en enda skola får godkänt i nationella proven i matte och svenska. – Det här är inte acceptabelt. Skolorna har slarvat när proven utfördes, säger Jonas Hellberg (S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.

Flickorna fortsätter att göra bättre ifrån sig än pojkarna på de nationella proven, enligt statistik från Skolverket. I alla ämnen och i alla årskurser där nationella prov genomfördes förra våren fick flickorna bättre resultat än pojkarna.

Med hjälp av vidareutbildning av såväl skolpersonal som politiker tillsammans med bättre undervisning är förhoppningen att resultaten i Flen förbättras. I dag tillhör kommunen bottenskiktet då det gäller skolresultat i Sverige.

Redan i årskurs tre är det många elever som inte klarar alla moment i ämnet matematik. Det visar resultaten på de nationella proven. Men det är också stora skillnader mellan kommunerna.

Pojkar har svårare för skrivuppgifter i svenska. Genomgående i alla årskurser och ämnen är också att flickorna klarar proven bättre än pojkarna. Det visar en sammanfattning av resultaten från grundskolans ämnesprov våren 2012.

Jag hyser misstänksamhet mot alltifrån den så kallade evidensrörelsen till stora jämförande kunskapsmätningar med faktafrågor i centrum. Jag tror ändå att prov kan tillföra något. För läraren och eleverna i en klass kan en nationell eller internationell jämförelse bli en aha-upplevelse, skriver Silwa Claesson, grundskollärare, lektor i allmän didaktik och docent i pedagogik.

Många lärare och lokaler. Möten innan proven, samrättning och gemensam analys. Färila skola har en organisation kring de nationella proven som ska ge alla elever största möjlighet att lyckas.

Det finns ibland en övertro på vad man kan åstadkomma med nationella prov, anser Anders Jönsson vid Högskolan Kristianstad. – Vi måste diskutera vad vi vill ha proven till.

Johan Samuelsson vid
Karlstads universitet leder arbetet med att ta fram provet i historia för årskurs 6. Provet för årskurs 9 utvecklas vid Malmö högskola under ledning av Per Eliasson.

Annika Lindskog vid Göteborgs universitet leder arbetet med att ta fram det nationella proven i religionskunskap.