Nu finns statistik över de nationella prov som elever genomförde i gymnasieskolan under höstterminen 2015. Statistiken visar antalet genomförda prov och provbetyg i ämnena svenska, engelska och matematik. Väsentligt färre kursprov genomförs dock under höstterminerna jämfört med under vårterminen.

Postens slarv med hanteringen av nationella proven är ett talande exempel på att systemet är förlegat, menar Aida Hadzialic, (S). ”Det är rena 1800-talet. Nu måste skolan digitaliseras”, säger hon.

Posten har tappat bort två tusen paket med facit till nationella proven i engelska i årskurs 9 som Skolverket har skickat ut till alla grundskolor i Sverige. Nu kan inte lärarna rätta proven för de cirka hundratusen drabbade eleverna.

Jag tror att väldigt många lärare känner en lättnad över att proven i någon mån minskar. Digitaliseringen kommer även minska den administrativa bördan. Nu gäller det att få acceptans för det nya systemet. Lärarnas roll kan inte undervärderas när det gäller att få en säker kunskapsmätning, skriver Margareta Karlsson på ledarplats.

Utredningen om nationella prov får hård kritik. Inget av förslagen tar fasta på bristerna som finns med dagens nationella prov, anser Per Måhl, expert på bedömning och betygsättning.  

När en elev har genomför ett nationellt prov får hen ett provbetyg. Provbetyget ger information om elevens samlade kunskapsnivå i förhållande till det som provet prövat. De kunskaper eleven visat genom det nationella provet är en del av det underlag som lärare beaktar när de sätter betyg.

Lärare och elever drabbas ofta av att grundskolans nationella prov tar upp alldeles för mycket tid. Nu vill läraren Gustav Forne samla dem under en vecka.

Grundskolans nationella prov stjäl mycket tid från både lärare och elever. Det behövs ett helt nytt upplägg. Jag föreslår att de nationella proven i årskurs nio minskar i antal och genomförs koncentrerat under en "examensvecka", skriver läraren Gustav Forne på DN.Åsikt.

Hur stor påverkan ska de nationella proven ha på en elevs betyg? Det är en fråga som Per Måhl, lärare, författare och expert på betygsättning och bedömning, ofta får när han träffar lärare. I en webb-tv-intervju med Skolvärlden berättar han varför han tycker att de nationella proven borde göras om.

Är nationella prov bra? Frågan har bara ett rätt svar: Det beror på hur proven är utformade, hur de rättas, hur de genomförs, hur de förbereds och följs upp. Men så svarar ingen i Sverige, skriver Per Måhl, sakkunnig på bedömning och betygssättning.

Ett skyndsamt arbete med att digitalisera de nationella proven snarare än central rättning stärker likvärdigheten och minskar lärares arbetsbelastning. Det menar Lärarförbundet och SKL.

”Att tillgängliggöra högskoleprovet för personer med NPF är inte bara nödvändigt ur ett människorätts- och antidiskrimineringsperspektiv. Det gagnar hela samhället och hjälper till att bryta trenden med utanförskap”, skriver Anki Sandberg och Johanna Wester.