Eleverna behöver mer mattetid, inte mindre. Det säger Mattecentrums generalsekreterare Karolina Lisslö som är rädd att programmeringens intåg på matematiklektionerna kommer göra att eleverna lär sig mindre matte.
I våras kom det färdiga beslutet om att utöka skolans uppdrag till att också inbegripa digital kompetens och programmering. Det är så klart bra. Problemet är att en stor del av de nya momenten ska rymmas inom den befintliga matematikundervisningen, skriver Karolina Lisslö & Lina Hultqvist, Mattecentrum resp Sveriges Elevkårer.
Vi snackar med Kodcentrums generalsekreterare Emelie Dahlström och Emil Robertsson utifrån det nya regeringsbeslutet att programmering ska läras ut i skolan.
Tre intensiva halvdagar och övning med eleverna hemma i klassrummet däremellan. I Lund får alla lärare som vill fortbildning i programmering på stadens tekniska högskola.
Vad sägs om ett pulsmätararmband med inbyggt stöldskydd eller ett träningsplagg som varnar för överhettning? Det är några av de smarta accessoarer som eleverna designat och programmerat.
Eleverna ska få bättre kunskap om datorer och digitalisering redan från de tidigaste årskurserna. Därför måste en stor andel av lärarkåren nu börja undervisa i programmeringens grunder.
Programmering är på väg in i matematikämnet. För Linda Larsson på Karlbergsskolan i Köping har det redan blivit en naturlig del av undervisningen. Eleverna tränar på procent och bråk, samtidigt som de utvecklar sina kommunikativa förmågor.
Programmering på förskolan är inte bara robotar. "Använd det du har omkring dig", manar Katrin Jäverbring, förskollärare och utbildare i digital kompetens.
Samverkan med företagen är en förutsättning. Det är där som de skarpa casen finns. Sedan är det upp till åttondeklassarna att visa sina talanger när det gäller digital utveckling. I år vann Sannaskolan i Göteborg som konstruerat en inlärningsrobot.