Pisa-resultaten indikerar att högskolans problem kommer att förvärras. Risken är att vi har dålig beredskap för detta, skriver Lars Haikola, universitetskansler, i en debattartikel.

Inne i de svenska klassrummen tappar eleverna mark. Problemen börjar dock redan på vägen dit i form av skolk och förseningar. – Vi svenskar har sett oss som snällast i klassen. Det leder till att klassen blir stökigast, säger författaren David Eberhard.

Pisa har utgjort startskott för en hetsig debatt som just nu pågår om den svenska skolan. Är den bland de sämsta i världen, dvs. om man tar hänsyn till de stora resurser som ändå satsas? Kommer undersökningen att göra skolan till valets riktigt stora fråga? skriver Emmeritz Berger, debattör.

Att lyfta fram kommunaliseringen som en huvudorsak till Pisaresultaten är troligen direkt felaktigt och verkar ha som huvudsyfte att kunna skylla på en socialdemokratisk reform, skriver Carl Lindberg (S).

Skolan – överkontrollerad av politiker i en allt mindre auktoritetstroende kultur. Alla tycker att "jag" är experten. Eva-Lis Sirén, Lärarförbundet, menar att det undergräver lärarnas status.

David Eberhards debattartikel om skolans kris är inget annat än populism, anser vetenskapsjournalisten och samhällsdebattören Henrik Arnstad. - Jag trodde vi kommit längre än så, säger Arnstad.

Pisa-rapporten visar att svenska elever är dåliga på kunskaper men bra på att ställa till oreda. För att vända utvecklingen behöver den bakomliggande kulturen förändras som gör detta möjligt, skriver David Eberhard, psykiater, författare och debattör.

När Arne Jarrick på DN Debatt förklarar de urusla svenska skolresultaten med stöd av svensk datormognad och ekonomen Albert O Hirschmans teser gör han det lite väl lätt för sig. Det skriver Bengt Johannisson, professor i entreprenörskap vid Linnéuniversitetet.

De fem länder som försämrats mest i senaste Pisaundersökningen av skolresultat är alla välmående. Kanske är det så att friheten att göra livsval i dessa länder även medför en frihet att prioritera bort det som inte känns intressant? Det skriver Magnus Oskarsson och K G Karlsson, Mittuniversitetet.

I ett långt gånget expertsamhälle fritas de flesta från tvånget att äga kunskap, och samhällsprojektet är inte längre gemensamt. Utvecklingen har alltså fått kunskapsförstörande följder, som det är svårt att göra något åt, skriver Arne Jarrick, Stockholms universitet.

Om vi vill höja våra svenska elevers resultat borde utveckling ske på varje skola, varje dag, i en lärande organisation. Det skriver bland andra Karin Berg, ideella organisationen Skolsmedjan.

Efter att en lång rad reformer fått genomslag har Pisa-resultaten sjunkit dramatiskt. Istället för ännu fler regleringar behöver vi nu lita och lyssna på det professionella kunnande som finns hos alla de som arbetar inom skolan, skriver Hans Adolfsson och B-O Molander, Stockholms universitet.