Kärnan i läraryrket måst vara att få undervisa. En bättre svensk skola når vi om vi låter lärarna vara just lärare. Det skriver Laholm Tidning på ledarplats.
Det finns en risk att de dåliga Pisaresultaten leder till att lärarna tvingas till nya uppgifter utöver undervisandet, skriver ledarskapsprofessorn Lars Strannegård.
Nu går regeringen utanför Sverige för att få hjälp med att analysera kvaliteten i svenska skola med utgångspunkt i de svenska Pisaresultaten. Samtidigt funderar regeringens egen myndighet, Skolverket, vilka slutsatser av Pisa-undersökningen som det ska dra i sitt kommande arbete.
Nu går regeringen utanför Sverige för att få hjälp med att analysera kvaliteten i svenska skola med utgångspunkt i de svenska Pisaresultaten. Samtidigt funderar regeringens egen myndighet, Skolverket, vilka slutsatser av Pisa-undersökningen som det ska dra i sitt kommande arbete.
Ska vi inte bry oss om resultaten i Pisa? Klart vi ska. Vi ska fråga oss varför läsförmågan, så som den mäts i Pisa, sjunker hos de svenska eleverna. För om elevernas läsförmåga försämras får det negativa effekter på resultaten i de flesta skolämnen, skriver läraren Stefan Lindström.
Den senaste Pisarapporten är ett tveksamt mått på svenska skolan. Nedgången i resultat minskar inte lika mycket om man tar hänsyn till elevernas sociala bakgrund, enligt en svensk skolforskare som analyserat undersökningen.
Pisa-rapporten, som presenterades i december förra året, har gett nytt bränsle i debatten om skolan. I kväll möts forskare, politiker och skolfolk i en hearing på Göteborgs universitet.
Tusen förklaringar till svenska skolelevers bristande och sjunkande kunskapsnivå har framförts sedan resultatet från den senaste PISA-undersökningen. Mestadels har fokus legat på diverse tekniska och organisatoriska brister i skolan. Men kan det inte även vara värt att fundera lite kring olika sociala och kulturella faktorer? Det skriver Lucas Hermans.
Svenska elever visar allt mer nedslående resultat i internationella jämförelser. I dag höll Skolverket en stor konferens i Umeå för att försöka hitta en lösning.
Rankningslistor ligger i tiden i skolans värld. Det gäller i stort som i smått. Elever och lärare rankas och lönesätts med utgångspunkt i mer eller mindre väl underbyggda kriterier, skriver Inga-Britt Skogh, professor vid KTH.