Svenska 15-åriga skolelever är sämre än genomsnittet bland OECD-länderna på problemlösning. Det visar en ny kunskapsmätning från Pisa.

Svenska 15-åringar har sämre problemlösningsförmåga än OECD-genomsnittet. Det visar ett nytt digitalt Pisa-prov som 2 500 svenska elever gjort. Ekot direktrapporterar från Skolverkets presentation.

Resultat från en ny Pisa-studie visar att svenska elever är sämst i Norden på problemlösning. ”Det står utom allt tvivel att svensk skola står inför en tuff uppgift att föra tillbaka Sverige till en utbildningspolitisk toppnation. Lärarna måste få rätt förutsättningar för att kunna göra det jobbet,” säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

Sverige hamnar åter igen under OECD-snittet i ännu en Pisa-studie som presenteras i dag.

– Skolan får inte lämna eleverna i sticket. Det dagens genomgång av svenska elevers förmåga till problemlösning visar, är att frågan måste ställas om inriktningen mot individualiserad undervisning är den bästa? Det säger Lärarnas Riksförbunds förste vice ordförande Anders Almgren i en kommentar till den del i Pisaundersökningen som mäter elevernas problemlösningsförmåga, som presenterades av Skolverket idag.

Svenska 15-åringar presterar under OECD-genomsnittet i ett kompletterande PISA-prov som testar elevers förmåga att lösa problem. Denna förmåga har en stark koppling till bland annat kritiskt tänkande, kreativitet, uthållighet.

2 500 svenska 15-åringar har gjort ett digitalt Pisa-prov som testar deras förmåga att lösa problem som inte har direkt koppling till skolämnen. Rapporten presenteras på en presskonferens på Skolverket

Kräftgången för Sverige i internationella mätningar fortsätter. Svenska femtonåringar ligger under genomsnittet i OECD när det gäller problemlösning.

Svenska elever är sämre än andra elever även på problemlösning. Det visar resultaten i en ny Pisa-undersökning som presenterats.

I dag är det åter igen upp till bevis för svenska skolelever när ett nytt delmoment i den stora Pisa-undersökningen redovisas.

Se tillbaka på din klass på högstadiet eller gymnasiet. Hur klarade sig folk senare i karriären? Gick det bäst för dem som hade lättast för sig i skolan, eller någon med helt andra egenskaper? Det skriver Paulina Neuding på ledarplats.

Det behövs inga nya skolreformer. Lär istället av de många bra skolor som redan finns, skriver Anna-Karin Crutze utbildningsdirektör, Pysslingens grundskolor.