Nedgången i Pisa beror på den skolpolitik som förts i flera årtionden. Vänsterns påstående att resultaten har försämrats på grund av valfrihetsreformerna saknar stöd i forskningen, skriver Jan Björklund (FP).

Trots tidiga larmsignaler misslyckas skolan att hjälpa elever som halkar efter. DN:s avslöjande upprör politiker i båda blocken. "Det här visar verkligen behovet av en annan skolpolitik", säger Stefan Löfven (S).

Sjunkande kunskapsresultat, elever som verkar trivas ganska bra i skolan och lärare som är missnöjda med sin arbetssituation. Det är slutsatserna av Skolverkets genomgång av samtliga kunskapsmätningar som Sverige deltagit i de senaste 20 åren.

Svenska elever står för den största nedgången i flera dominerande kunskapsområden. Det slår Skolverket fast i en ny rapport som bekräftar den senaste Pisaundersökningen.

Svenska elever står för den största nedgången i flera dominerande kunskapsområden. Det slår Skolverket fast i en ny rapport som bekräftar den senaste Pisaundersökningen.

Skolverket litar på Pisa-resultatet och är oroade över den resultatnedgång som skett i Sverige. (webb-tv)

Pisa är bara en i raden av internationella kunskapsmätningar. Sedan 1995 har svenska elever deltagit i ett 40-tal undersökningar som nu har sammanfattats i en ny rapport från Skolverket. Den samlade bilden är att kunskapsutvecklingen i huvudsak är negativ men såväl kunskaperna som skolmiljön har också positiva inslag.

Svenska elevers kunskaper i läsförmåga, matematik och naturvetenskap har fallit de senaste 18 åren. Det konstaterar Skolverket efter att ha sammanfattat alla internationella undersökningar som svenska elever deltagit i sedan 1995.

Mattelärarna Tanya Henriksson och Irina Fedenko är kritiska till kolleger som har spelat ned betydelsen av Pisa-testen inför sina elever.

Skolverket efterlyser ett nytt prov som på ett bättre sätt kan mäta de svenska elevernas kunskapsutveckling. DN:s granskning har väckt starka reaktioner, både bland politiker och i lärarrum.

Svenska elever presterar dåligt på Pisa-testet jämfört med många andra länder. Nu vill Skolverket ha ett nytt prov som på ett bättre sätt kan mäta svenska elevers kunskapsutveckling, uppger Dagens Nyheter.

Det faktum att eleverna klarar de nationella proven bättre kan också kan ha en annan förklaring. Ute i skolorna övas det inför nationella proven på ett stundom rent överdrivet sätt. Eleverna får plugga gamla provutgåvor tills de kan testernas utformning nästan utantill. Pisaproven föregås däremot inte av samma minutiösa förberedelser, skriver Sanna Rayman.