Frågan är vad vi låter OECD och Pisa göra med skolan, hur stor makt vi ger dem att bestämma vad skolan ska vara och vad eleverna ska göra. Det skriver Malin Ideland, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö högskola.
Två rapporter om skolan från McKinsey & Company har fått stor spridning bland politiker, forskare och lärare. I del två i serien Pisadoktrinen ställer vi frågan vad det är som gör rapporterna så speciella och hur banden mellan OECD:s inflytelserika Pisa-prov och konsultbolaget ser ut.
Nu är det så här: det är inte bara i Pisa som Sverige faller. Bilden är entydig. Det inser realisterna. Men realisterna har inte vunnit slaget. "Flumlinjen" lever bland politiker, journalister och pedagoger, skriver Ann-Charlotte Marteus.
Chocken efter ett fall i Pisa-rankingen har drabbat många länder, inte minst Sverige. Men de här resultatlistorna leder till ett oreflekterat tävlande och en ständig oro att försämras, anser kritikerna.
Om det är en nyliberal konspiration att ge barnen möjligheterna att läsa, förstå och räkna kan ni betrakta mig som sammansvuren, skriver Per Gudmundsson på ledarplats.
De låga Pisa-resultaten i naturvetenskap ifrågasätts i en ny avhandling. Enligt professor Jan-Eric Gustafsson är det verkliga problemet elevernas dåliga läsförståelse.
Ny svensk forskning ifrågasätter om Pisa-resultaten i naturvetenskap med säkerhet kan säga att svenska elevers kunskaper har blivit sämre. En doktorsavhandling visar att eleverna missgynnats av krångligt formulerade frågor.