Med hjälp av analysverktyget Salsa kan kommunerna få reda på hur skolorna står sig i förhållande till sina egna förutsättningar. Något som är bra om man vill förbättra sin verksamhet. Och det finns forskning som visar på ett samband mellan föräldrarnas utbildning och barnens skolresultat.

Rapporten hade knappt hunnit hamna på skrivbordet innan Moderaterna påstår att OECD ger partiet rätt i sin skolpolitik. Inget kan vara mer fel än det påståendet, skriver Jabar Amin, utbildningspolitisk talesperson (MP).

I måndags slog ännu en OECD-rapport om den svenska skolan ned som en bomb i samhällsdebatten. Nu är det Skolkommissionens uppgift att utifrån rapporten presentera en handlingsplan för det svenska skolsystemet, skriver Emma Lundström i en kommentar.

OECD listar en rad åtgärder för att vända resultaten i skolan. Läraryrkets attraktivitet hamnar i topp. Därför krävs nu krafttag mot lärarbristen.

Den 4 maj överlämnar OECD rapporten "Improving schools in Sweden: an OECD perspective" till regeringen och Skolkommissionen. Vid pressträffen, kl. 09.45, presenterar OECD sina resultat och rekommendationer.

Här är de 50 svenska skolorna som i minst tio år visat sämre resultat än genomsnittet, även när man räknar in elevsammansättningen.

Det är pojkar till föräldrar med låg utbildningsbakgrund och utländsk bakgrund som riskerar att halka efter i skolan. Dessutom är klass och etnicitet mer utslagsgivande än kön när det gäller framgång i skolan. Det är en kunskap som måste användas, skriver Mia Heikkilä, forskare och lektor i pedagogik.

Svenska elever ansträngde sig mindre än andra länders elever när de skrev 2012 års Pisaprov. Det bekräftas nu i en ny rapport från Skolverket, som också slår fast att den minskade motivationen inte är hela förklaringen till resultattappet.

En ny rapport från Skolverket visar att omotiverade elever inte förklarar Sveriges svaga resultat i Pisa-testen. Testets projektledare Magnus Oskarsson säger att skolan inte lyckas nå fram till moderna ungdomar.

Den bristande motivation anses inte vara förklaringen till det låga resultatet i Pisa-testen. Men elever vill ha fler ”morötter” för att prestera bättre.

Sämre kunskaper. Det är orsaken till Pisa-raset 2012. Varken elevernas motivation eller uthållighet förklarar de kraftigt sjunkande resultatet, enligt en ny rapport från Skolverket.

Omotiverade elever är inte förklaringen till Sveriges dåliga Pisa-resultat. Poängtappet i det internationella jämförandetestet beror istället på försämrade kunskaper, det slår en ny rapport från Skolverket fast.