Glädjande Pisarapport pekar också på utmaningar, skriver Dagen.se

Tisdagen var en nervig examensdag för den svenska skolan. Resultatet från förra stora Pisa-mätningen 2013 var en chock.

Skolans kunskapsmässiga utförsbacke har planat ut. Men det är långt tillbaka till toppen, konstaterar Trelleborgs Allehanda på ledarsidan.

Efter fyra dystra decennier är det fler som talar väl om den svenska skolan igen, skriver Uppsala Nya Tidning på ledarsidan.

Men bortom den glädjande vändningen finns även sådant som är mindre glädjande. Den svenska skolan är inte likvärdig, elever från socioekonomiskt starka hem presterar bättre än elever från svaga, skriver Norran på sin ledarsida.

Svenska 15-åringar som deltog i den internationella skolkunskapsmätningen Pisa presterade bättre än på mycket länge vid mätningen som gjordes 2015, skriver Folkbladet på ledarplats.

Pisa-resultatet kommer att omtalas som stabila fakta av både politiska och kommersiella aktörer. Men den typen av påståenden är problematiska, skriver Sverker Lindblad och Daniel Pettersson.

Innan man upphöjer resultat från mätningar till allmänna sanningar bör man fråga sig vad det är som faktiskt har mätts och hur tillförlitligt resultatet är, skriver GöteborgsPosten på ledarplats.

Gustav Fridolin får dock vänta med att korka upp flaskan. Rapporten visar inte bara goda resultat. Klyftorna i den svenska skolan har faktiskt ökat, skriver Somar Al Naher i Aftonbladet.

De uppmuntrande resultaten som nu börjar komma visar att vi långsamt börjat styra skutan åt rätt håll. Den nya kursen måste vi fullfölja genom fortsatt arbete för starkare stöd till elever och lärare och arbetsro i skolan, skriver Ebba Busch Thor (KD), och Annika Eclund (KD).

Vi ser fortfarande betydande skillnader mellan olika elevgrupper. Inte minst kräver den stora migrationen till Sverige ytterligare kraftfulla insatser för att fortsätta höja resultaten och stärka likvärdigheten, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, och Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.

Alliansens reformer har haft effekt. Årskullarna som skrev Pisa och Timss 2015 var de första som gick i skolan när reformerna – mål och nationella prov i åk 3, betyg och nationella prov i NO och SO i åk 6 samt mattelyftet – trädde i kraft, skriver Anna Kinberg Batra och Camilla Waltersson Grönvall (M).