Många elever i Sverige saknar grundläggande digitala kunskaper, visar en färsk studie. Paradoxalt nog är tillgång till digital utrustning en del av problemet, enligt skolminister Lotta Edholm(L). "Vi har introducerat väldigt mycket teknik i väldigt låga åldrar och nu betalar vi priset", säger hon i Aktuellt.

Det går inte längre att leva på myten att barn och ungdomar på egen hand skaffar sig digital kompetens. "Elever behöver få mer undervisning i dator- och informationskunskap – och fler prov", säger IEA-chefen Dirk Hastedt.

Fyra av tio svenska tonårselever har mycket stora brister i it-kunskap, visar den internationella studien Icils. Vad innebär digital kompetens? Och varför är den så låg bland svenska skolelever? Hör Anna Castberg, Skolverket, skolminister Lotta Edholm, och Jannie Jeppesen, Swedish Edtech Industry. (webbradio)

Många elever saknar grundläggande digital kompetens, visar den internationella studien ICILS. Studien visar också genom jämförelse med andra nordiska länder att användning av digitala lärverktyg i skolan inte automatiskt leder till att elever utvecklar en god digital kompetens.

Svenska elever presterar på samma nivå som EU/OECD-genomsnittet i en internationell kunskapsmätning som undersöker digital kompetens hos elever i årskurs 8. Samtidigt saknar en stor andel elever grundläggande kunskaper i att värdera information på nätet.

Lär sig eleverna mer om vi slopar F-betyget? Är läskrisen ett hot mot demokratin? Hur vänder vi Pisa-tappet? Almega Utbildning tar sig an bildningsuppdraget i svensk skola i ett seminarium om den högaktuella betygsutredningen och fallande kunskapsresultat i Pisa (webb-tv).

Svenska tonåringar lever en stor del av sitt liv på nätet. I skolan ska de lära sig digital kompetens. Men hur datorsmarta är eleverna egentligen? För första gången har it-kompetensen bland svenska elever testats brett, i en stor internationell mätning.

International results from the first ever PISA assessment on creative thinking revealed Australia’s 15-year-olds were among the world’s top performers. Now, new analysis offers insights into student performance and attitudes, and how teachers in different states and territories are fostering creative thinking in the classroom.

Dagens skolkris har flera orsaker. En är bristen på kartläggning av faktiska kunskaper, en annan är individualiseringen av undervisningen. Men det finns vägar framåt, skriver hjärnforskaren Martin Ingvar.

När Pisaresultaten sjunker pekas det lätt finger mot elever med första och andra generationens invandrarbakgrund. Skolframgång handlar ändå om större helheter än härkomst.

Pisa-chefen Andreas Schleicher har tidigare skyllt det fallande resultatet i Pisa 2022 på mobilerna. Nu får OECD i uppgift av regeringen att granska tappet.

Regeringen ger OECD uppdraget att starta en ”internationell kriskommission” för att granska kunskapstappet i den svenska skolan. Framför allt den försämrade läsförmågan.