Våra svenska fjärdeklassare har förbättrat sin läsförmåga ordentligt. PIRLS är en internationell kunskapsmätning som mäter läsförståelse. Sverige når det bästa resultatet sedan 2001.
Landets fjärdeklassare har förbättrat sin läsförmåga påtagligt. Det visar den globala läsförståelseundersökningen Pirls, där Sverige får det bästa resultatet sedan 2001.
Svenska fjärdeklassare har förbättrat sin läsförmåga påtagligt. I den globala undersökningen Pirls 2016 får Sverige det bästa resultatet sedan 2001. Ännu lite bättre gick det i testet som mäter elevernas förmåga att läsa och förstå information på nätet.
"De förbättrade resultaten i PIRLS är ett resultat av att skolan har hittat tillbaka till sitt kunskapsfokus och arbetssätt som stärker baskunskaperna. Särskilt roligt är att förbättringen skett jämt över alla elevgrupper. Det är ett styrkebesked för skolan", säger Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.
Svenska fjärdeklassare har förbättrat sin läsförmåga påtagligt. I den globala undersökningen Pirls 2016 får Sverige det bästa resultatet sedan 2001. Ännu lite bättre gick det i testet som mäter elevernas förmåga att läsa och förstå information på nätet.
Svenska elvaåringar läser betydligt bättre än de gjort de senaste åren. Det är visar resultaten från PIRLS -undersökningen som släpptes i dag – en internationell studie av barns läsförmåga.
Efter flera PIRLS-undersökningar med fallande resultat har nu svenska fjärdeklassares läsförmåga förbättrats. Läsförmågan ligger nu på samma nivå som 2001 då Sverige presterade som bäst. Av övriga 49 deltagande länder är det sju länder som presterar bättre.
This report is the product of a joint effort between the countries participating in PISA, the national and international experts and institutions working within the framework of the PISA Consortium, and the OECD Secretariat. (pdf)
Tyvärr gäller mätningen dock inte läsförståelse, matematik eller naturvetenskap. ICCS kontrollerar i stället skolbarnens ”kunskaper, värderingar och engagemang i medborgar-, demokrati- och samhällsfrågor”. Men inte ens när det gäller värdegrundsfluff är svenska skolans resultat något att självklart jubla över, skriver Per Gudmundson.
Det finns en stark konsensus bland lärare om hur viktigt skolans demokratiuppdrag är. Det säger SO-läraren Fredrik Astin med anledning av elevernas goda samhälls- och demokratikunskaper. Men vi kan inte slå oss till ro, menar både han och utbildningsministern.