Svenska åttondeklassare presterar på toppnivå i samhällsfrågor. I ett internationellt kunskapstest placerar sig Sverige på andra plats. Men ännu en gång visar svensk skola stora resultatskillnader beroende på elevens bakgrund – och anmärkningsvärt stora skillnader mellan tjejer och killar.

The examination of how students engage with digital tools comes amid a growing body of research into the impact of pandemic virtual learning.

Finland har gång på gång hyllats för sin framgångsrika skola. Ändå har landet en av världens största skillnader i resultat mellan pojkar och flickor. Vad beror det på? Kvartal har djupdykt i frågan som gäckat skolforskare i decennier.

Den här rapporten analyserar hur likvärdigheten har utvecklats över tid i Pisa och hur den stod sig jämfört med andra OECD-länder i Pisa 2018. (pdf)

I en ny rapport analyserar jag hur den svenska skolans likvärdighet har utvecklats i Pisaundersökningen. Resultaten stödjer inte den negativa bild som målas upp i debatten, skriver forskaren Gabriel Heller Sahlgren.

Andelen lässvaga tioåringar i Sverige har vuxit till den högsta på hela 2000-talet. Var femte elev riskerar att hindras i fortsatta studier och arbetsliv. (webb-tv)

Svenskerne advarer om national læsekrise, Norges regering vil forære skoleeleverne trykte bøger, og englændere og polakker roser lærerne for elevers flotte læsepræstationer i kølvandet på den seneste Pirls-undersøgelse.

Historisk dårlige læseresultater skyldes primært manglende fritidslæsning. Det mener to læseforskere og dansklærernes folkeskoleformand, der dog ser lyst på fremtiden.

Den danske forsker bag Pirls mener, at dagens læseresultat er stærkt bekymrende, selvom de danske elever ikke har oplevet samme store læsedyk som i mange andre lande i kølvandet på corona.

Danske elever scorer det hidtil dårligste læseresultat i en stor international læseundersøgelse. Flere elever er blevet dårligere læsere, og deres læselyst skraber bunden. Folkeskolen har spurgt forskeren bag den danske del af Pirls-undersøgelsen om, hvad der er gået galt – og hvad der skal til.

Masser af skrivning og fokus på de allersvageste læsere er noget af det bedste, lærerne kan ty til for at gøre elever til bedre læsere, mener flere eksperter efter international læseundersøgelse.

Det var både goda och dåliga nyheter när Skolverket presenterade den internationella kunskapsmätningen PIRLS 2021 som undersöker läsförmåga och attityder till läsning hos eleverna i årskurs fyra. Faktiskt mest dåliga nyheter. Det skriver NWT Ledarredaktion.