Svenska elevers förbättrade resultat i matematik i den senaste Pisa-undersökningen var ett glädjebesked. Men hur kan vi se till att den positiva trenden fortsätter om det samtidigt tummas på undervisningens kvalitet? Det är en ekvation som inte går ihop, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Siden PISA-målinger chokerede den danske folkeskole i 00erne, har politikerne skændtes om nationale test, som egentlig bare måler fagligt niveau, men som er blevet set som en ophøjet løsning i sig selv eller det onde selv. Hvilket er meget lidt konstruktivt, mener forskningschef ved Via University College.

Det är med andra ord osäkert om vi verkligen ska glädja oss, och vi bör diskutera inte bara Sveriges resultat utan själva Pisa-undersökningens värde, skriver Inger Enkvist, Professor emerita i spanska vid Lunds universitet.

Flera av punkterna i januariavtalet handlar om skolan. Men inte om den växande segregationen som tillsammans med lärarbristen, den bristande likvärdigheten och nedskärningarna är en av den svenska skolans ödesfrågor.

Skolan är Sveriges viktigaste framtidsfråga. Den kräver handlingskraft över partigränserna. Visa den handlingskraften och gör det nu. Det skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Varför kritiserar OECD det svenska skolsystemet? Varför blir journalister nyttiga idioter? Och varför vill friskolor göra betygssnitt till affärshemligheter? Jenny Maria Nilsson förklarar.

Pisa-resultaten är sannolikt inte längre jämförbara med tidigare års resultat. Inte heller är de jämförbara med andra länders resultat eller ett tillförlitligt mått på elevernas kunskap. Det skriver Paulina Neuding, Europaredaktör på tidskriften Quillette.

Om vi tycker att skolan ska fungera väl för alla elever och inte bara för de etniskt svenska så är det dags att dämpa hurra-ropen för det senaste Pisa-testet. Sverige förbättrade resultaten på ett artificiellt sätt genom att en fjärdedel av eleverna antingen inte fick göra provet eller inte dök upp. En försiktig uppskattning tyder på…

I stället för att ta vara på glädjeämnena i den nya Pisaundersökningen drar både M och SD slutsatser om Sveriges tillkortakommanden och bidrar till en både ovärdig och orättvis pseudodebatt om urvalet, skriver riksdagsledamoten Maria Nilsson (L).

Det finns allvarliga problem i svensk skola och det har att göra med skolsegregationen och likvärdigheten. Men landets rektorer, lärare och elever har gjort ett fantastiskt jobb för att vända PISA-resultaten, skriver Erik Nilsson, statssekreterare på Utbildningsdepartementet.

Med stor bävan och samtidigt med stor förväntan mottogs Pisarapporten i tisdags. Beroende vem som uttalade sig fick rapporten de mest skiftande reaktioner och tolkningar, skriver Göran Göransson (KD).