Efter fyra dystra decennier är det fler som talar väl om den svenska skolan igen, skriver Uppsala Nya Tidning på ledarsidan.

Men bortom den glädjande vändningen finns även sådant som är mindre glädjande. Den svenska skolan är inte likvärdig, elever från socioekonomiskt starka hem presterar bättre än elever från svaga, skriver Norran på sin ledarsida.

Svenska 15-åringar som deltog i den internationella skolkunskapsmätningen Pisa presterade bättre än på mycket länge vid mätningen som gjordes 2015, skriver Folkbladet på ledarplats.

Pisa-resultatet kommer att omtalas som stabila fakta av både politiska och kommersiella aktörer. Men den typen av påståenden är problematiska, skriver Sverker Lindblad och Daniel Pettersson.

Innan man upphöjer resultat från mätningar till allmänna sanningar bör man fråga sig vad det är som faktiskt har mätts och hur tillförlitligt resultatet är, skriver GöteborgsPosten på ledarplats.

Gustav Fridolin får dock vänta med att korka upp flaskan. Rapporten visar inte bara goda resultat. Klyftorna i den svenska skolan har faktiskt ökat, skriver Somar Al Naher i Aftonbladet.

De uppmuntrande resultaten som nu börjar komma visar att vi långsamt börjat styra skutan åt rätt håll. Den nya kursen måste vi fullfölja genom fortsatt arbete för starkare stöd till elever och lärare och arbetsro i skolan, skriver Ebba Busch Thor (KD), och Annika Eclund (KD).

Vi ser fortfarande betydande skillnader mellan olika elevgrupper. Inte minst kräver den stora migrationen till Sverige ytterligare kraftfulla insatser för att fortsätta höja resultaten och stärka likvärdigheten, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, och Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.

Alliansens reformer har haft effekt. Årskullarna som skrev Pisa och Timss 2015 var de första som gick i skolan när reformerna – mål och nationella prov i åk 3, betyg och nationella prov i NO och SO i åk 6 samt mattelyftet – trädde i kraft, skriver Anna Kinberg Batra och Camilla Waltersson Grönvall (M).

För tio år sedan hade Sverige världens mest likvärdiga skola. I dag är det inte alls så. Skolan har blivit sämre på att leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag. Kommunerna måste nu styra om resurserna, skriver Jesper Bengtsson, tankesmedjan Tiden.

Vi kan emellertid inte lita på förändringarna, eftersom den senaste undersökningen var den första där elever skrev proven på dator istället för med papper och penna – vilket i sig kan påverka resultaten. Samtidigt är svenska elevers nivåer fortfarande medelmåttiga - vandringen mot toppen har bara börjat, skriver nationalekonomen Gabriel Heller Sahlgren.

I tisdags presenterades Pisaundersökningen för 2015 och svenska elevers resultat har förbättras. Det är avgörande att fokusera på faktorer där Sverige verkligen avviker på ett problematiskt sätt, skriver Hans Bergström, som har varit engagerad i skoldebatten i många år.