Andelen lässvaga tioåringar i Sverige har vuxit till den högsta på hela 2000-talet. Var femte elev riskerar att hindras i fortsatta studier och arbetsliv. (webb-tv)

Svenskerne advarer om national læsekrise, Norges regering vil forære skoleeleverne trykte bøger, og englændere og polakker roser lærerne for elevers flotte læsepræstationer i kølvandet på den seneste Pirls-undersøgelse.

Elever tappar läsfärdighet under sommarlovet. I synnerhet drabbar det barn som redan har ett tufft utgångsläge. Men det går att stämma i bäcken visar forskare som följt projektet ”Läsa äger”.

Leseresultatene blant norske 10-åringer er tilbake på 2006-nivå, viser resultatene fra PIRLS.

Historisk dårlige læseresultater skyldes primært manglende fritidslæsning. Det mener to læseforskere og dansklærernes folkeskoleformand, der dog ser lyst på fremtiden.

Den danske forsker bag Pirls mener, at dagens læseresultat er stærkt bekymrende, selvom de danske elever ikke har oplevet samme store læsedyk som i mange andre lande i kølvandet på corona.

Danske elever scorer det hidtil dårligste læseresultat i en stor international læseundersøgelse. Flere elever er blevet dårligere læsere, og deres læselyst skraber bunden. Folkeskolen har spurgt forskeren bag den danske del af Pirls-undersøgelsen om, hvad der er gået galt – og hvad der skal til.

Masser af skrivning og fokus på de allersvageste læsere er noget af det bedste, lærerne kan ty til for at gøre elever til bedre læsere, mener flere eksperter efter international læseundersøgelse.

Det var både goda och dåliga nyheter när Skolverket presenterade den internationella kunskapsmätningen PIRLS 2021 som undersöker läsförmåga och attityder till läsning hos eleverna i årskurs fyra. Faktiskt mest dåliga nyheter. Det skriver NWT Ledarredaktion.

Det var både goda och dåliga nyheter när Skolverket presenterade den internationella kunskapsmätningen PIRLS 2021 som undersöker läsförmåga och attityder till läsning hos eleverna i årskurs fyra. Faktiskt mest dåliga nyheter, skriver Nya Kristinehamns-Posten på ledarplats.

Läsförståelsen har blivit sämre bland Sveriges 10-åringar. Nedgången har främst skett bland elever som inte talar svenska hemma och går i skolor i socioekonomiskt utsatta områden. Det visar resultaten från den stora internationella läsundersökningen PIRLS.

”Min kropp är en fontän av avgrundsdjup vrede” skriver krönikören Maria Wiman, som får kämpa med att kontrollera sin ilska när hon läser skolminister Lotta Edholms analys av lästappet i Pirls 2021.