Det tar i dag i snitt mellan sju och nio år innan nyanlända får jobb i Sverige. Det här går för långsamt tycker Svenska Akademien som nu i höst testar sin egna metod för intensivsvenska med hundra nyanlända elever på två olika skolor.

”Vi måste förbättra skolgången för de elever som är nyanlända i Sverige”, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund. Hör hela hans resonemang om skolor i utanförskapsområden i klippet ovan. (webb-tv)

Studiehandledning på modersmålet hjälper eleverna att nå målen. Men det förutsätter tid för samplanering med de andra lärarna. Det vet Tamar Ucar, studiehandledare i Örebro.

Många svenskar kommer i sina arbetsliv i kontakt med asylsökande från Afghanistan. Samtidigt finns det en stor okunskap kring det afghanska samhället, skriver Hamid Zafar, rektor.

I grupper där det finns barn som har upplevt trauma behöver man jobba särskilt aktivt med att bygga nära relationer. Det menar Rebecca Lindberg, specialpedagog i Trelleborg.

I vissa kulturer är det skamfyllt att ha ett barn med funktionsnedsättning. Särskola, psykologer och specialpedagoger – allt detta kan verka skrämmande. I mötet med nyanlända är interkulturell kompetens ett måste.

Hälften av eleverna i klassen har konstaterade läs- och skrivsvårigheter. Men man får inte vara för snabb med att utreda elever som varit på flykt eller växt upp i krigszoner, menar specialpedagogerna på Center för språkintroduktion i Göteborg.

Uppenbara funktionsnedsättningar fångas upp, men många nyanlända elevers behov av särskilt stöd synliggörs inte, enligt en granskning från Skolinspektionen.

Specialpedagogen Anna Gustafsson sade upp sig från jobbet för att ta hand om två ensamkommande tonåringar. Hon är kritisk till hur de har tagits emot i skolan.

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Många studiehandledare i modersmål har alldeles för dåliga kunskaper om det svenska skolsystemet samt bristande ämneskunskaper. Det visar en granskning som Skolinspektionen har gjort. Framförallt behöver skolorna bli bättre på att använda studiehandledningen som en pedagogisk resurs.

Av de gymnasieelever som lever med utvisningbeslut är det ytterst få som kan få rätt att slutföra sina studier. Detta trots regeringens ändring i gymnasielagen i våras.