Att förvägra barn en adhd-diagnos är att inte ta de svårigheter de har med att leva upp till skolans krav och förväntningar på allvar, skriver Bo Hejlskov Elvén, psykolog och fackboksförfattare.

Var fjärde lärare i grundskolan säger att de inte får extra resurser till elever i behov av särskilt stöd, om inte eleven har en medicinsk diagnos som exempelvis adhd eller dyslexi. Men det kravet stämmer inte alls med vad som står i den nya skollagen.

Allt fler svenska barn får medicin mot adhd. Under 2010 hämtades det ut sådana läkemedel åt 23 923 barn mellan 0 och 18 år — en ökning med 151 procent jämfört med 2006 då 9 515 barn fick adhd-medicin. Det visar statistik från Socialstyrelsens läkemedelsregister.

På Gotland ställs flest neuropsykiatriska diagnoser och förskrivs mest adhd-medicin i landet, i relation till befolkningens storlek. — Det är mycket möjligt att mina lärare skulle säga att det krävs diagnos för att elever ska få stöd, men jag hoppas inte det, säger Inger Dahl, rektor på Lyckåkerskolan, en F—6-skola i Visby.

Att barn födda sent på året oftare får en adhd-diagnos är ett problem för skola och samhälle, menar överläkaren Björn Kadesjö.

Skolan måste klara av att hjälpa omogna elever. Det ska inte finnas risk för att de eleverna får adhd-diagnoser i onödan. Det anser Skolverkets undervisningsråd Staffan Engström.

Barn födda sent på året löper en kraftigt högre risk att få en adhd-diagnos än barn födda tidigt på året. Det visar nu för första gången statistik som Socialstyrelsen tagit fram.

På Adhd-center i Stockholm har de nya siffrorna lett till livliga diskussioner. Personalen har svårt att tro att vissa barn skulle ha fått diagnosen i onödan.