Sedan i höstas har tioåriga Isabelle Stepanovska i Helsingborg varken klasskamrater eller en permanent skola att gå till. – Det känns så orättvist. Jag skulle också vilja ha klasskompisar. Och det finns ju faktiskt en lag som säger att alla ska få gå i skolan, säger Isabelle när vi träffas i hemmet, säger hon.

En rapport som ifrågasätter såväl diagnosinstrument som behandling av ADHD har mott många reaktioner. Risken är att den kan medföra att nuvarande arbetssätt klassas som skräp, anser Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet.

Att ge sitt barn mediciner för att vardagen inte fungerar kan vara skuldbelagt. Det kan också innebära att pusselbitarna faller på plats. Men frågan om barnens skol- och livssituation riskerar att gömmas bakom läkemedlet.

Under 2013 kommer ett av de viktigaste hjälpmedlen för att diagnostisera psykisk ohälsa att förändras. Det är DSM, manualen för psykiatriska diagnoser, som uppgraderas. Men diagnossystemet får redan nu kritik.

Antalet flickor som får adhd-medicin har sedan 2006 ökat mycket snabbare än för pojkar. Orsaken är ökad kunskap om flickors symtom.

Andelen flickor som tar adhd-medicin ökar betydligt snabbare än andelen pojkar, totalt med 260 procent sedan 2006. Större kunskap om flickors symptom är orsaken, enligt läkare. Tioåriga Hanna Josefssons föräldrar fick kämpa för att dottern skulle få en diagnos.

Debatten om Damp-diagnosen har lagt sig men medicinska företrädares anspråk på inflytande på skolans domäner växer – av flera skäl, finner Bo-Lennart Ekström, som i sin doktorsavhandling följt kontroversen.

Erik Nordell är en grabb i sjätte klass på Bruksskolan i Degerfors vars skolsituation förändrades tvärt under höstlovsveckan. Tillbaka efter lovet var den assistent som hjälpt honom borta, vilket på bara några skoldagar orsakat regression hos Erik som lider av grav adhd. Fallet har nu anmälts till Skolinspektionen av Eriks mamma.

För ett år sedan skärptes skollagen och alla elever, oavsett förutsättningar, skulle få rätt till det stöd de behövde i skolan. Ändå vittnar ett hundratals skolpsykologer om att lagen många gånger inte följs, berättar radioprogrammen Kaliber och Skolministeriet (webb-radio).

Hallå där... Karin Andersson, en av reportrarna bakom P1-programmet "Särskilt stöd i skolan - en bristvara". Hur kom ni på idén? – Det var faktiskt ett argt facebookinlägg från en bekant om sina barns skola, säger Karin Andersson.

När Emilie fick adhd-medicin hjälpte den henne att klara av högstadiet och senare även att ta studenten. – Om jag inte tog min medicin hände det att jag tappade koncentrationen helt så fort jag blev distraherad, berättar hon.

Andelen barn som tar medicin mot adhd för att klara av sin vardag och skolgång har aldrig varit så hög som nu. Under de senaste fyra åren har användarna mer än fördubblats, visar nya siffror från SVT Nyheter.