Varför alla dessa adhd-diagnoser i Sverige? Katarina Bjärvall undersöker i sin bok diagnosboomen och industrin som lever på den. Bara en blind kan undgå att se sambandet mellan den eskalerande psykiska ohälsan och det digitala missbruket, menar Fredrik Svenaeus, författare och professor vid Södertörns högskola.

En formulering i januariavtalet får oss att baxna – påståendet att inkluderingstanken i skolan "gått för långt", skriver Elisabeth Wallenius.

Som lärare kommer du att möta elever med ADHD, med autism och säkert också någon med en språkstörning.

Åsa Colliander-Celik är förstelärare i SO, skolboksförfattare och bloggare i undervisningsfrågor. Hon bröt ett tabu när hon berättade om sin adhd på sin blogg i ett lärarforum. Åsa fick sin diagnos vid 45 års ålder, och att gå ut offentligt var nåt hon tvekade länge inför, men nu vet hon att hon gjorde rätt. (webb-radio)

Kristina Collén har jobbat många år som kurator inom elevhälsa och habilitering. Nu vill hon förbättra skolvardagen för flickor med adhd och autism med hjälp av skönlitteratur.

Specialläraren Daniel Johansson i Borås samarbetar med kocken Britt-Marie Fyhr och hennes kollegor för att få till en bättre matsituation för elever med npf-diagnos. Här är deras berättelse.

Findings could be one factor that explains overdiagnosis in US.

I höstas kom SPSM med en rapport om insatser för elever med adhd. Nu dras den tillbaka. Anledningen är allvarliga brister i den vetenskapliga kvaliteten, som uppmärksammats efter kritik från läkare, psykologer och pedagoger.

Ökat cannabisbruk ställer allt större krav på ungdomspsykiatrin att hindra en farlig krock med mediciner. "Cannabis och adhd-medicin går inte ihop, det blir en rubbning i hjärnan," säger Holger Thomas på Norra Stockholms Psykiatrin.

Det är stora skillnader i medicinering av adhd. Socialstyrelsen försöker ta reda på varför, och ska nu bland annat granska skolans roll.

Psykologer och pedagoger skriver i en replik att kritiken mot SPSM när det gäller positivt beteendestöd blir missriktad. De menar att forskningen kring detta är entydig när det gäller vägen till lärande, utveckling och livskvalitet.

Under våren har Universitets- och högskolerådet utrett om personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd och autismspektrumtillstånd, dyskalkyli eller narkolepsi ska få förlängd provtid vid högskoleprovet. Men myndighetens styrelse har nu beslutat att inte gå vidare med anpassningar för de grupperna.