För skolelever med svåra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan en särskild resursskola vara enda vägen till en fullföljd skolgång. Men när länets resursskolor får allt fler avslag för tilläggsbelopp, riskerar 600 Stockholmselever med särskilda behov att omplaceras till ordinarie skolklass.

Resursskolornas bidrag har minskat med flera miljoner kronor sedan Stockholm stads utbildningsförvaltning blivit hårdare i bedömningarna om tilläggsbelopp för barn med särskilda behov. Nu väntas 30 miljoner rädda resursskolorna tillfälligt, men oron över framtiden kvarstår.

Barn med autism och adhd slås ut från skolan och står utan någon framtid. Risken är nu hög att de blir ännu fler. Det är ovärdigt ett land där politikerna säger sig värna mänskliga rättigheter och där likvärdigheten är ett honnörsord, skriver företrädare för Autism- och Aspergerförbundet och Riksförbundet Attention.

Att ta emot barn och elever med sällsynta diagnoser kan innebära sällsynta pedagogiska utmaningar. Vad innebär det i förskolan eller skolan?

Grundskolan Studema – som har kopplingar till scientologirörelsen – ifrågasätter neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd. ”Skolan tar ställning emot diagnostisering av elever för att lösa skolproblem, samt psykofarmaka till barn och ungdomar”, skriver skolan bland annat till föräldrarna, visar en granskning som DN gjort.

Nästa år blir barnkonventionen lag. Samtidigt kommer resurserna till utbildningssektorn minska. Och de som drabbas hårdast är de som redan är marginaliserade, skriver förskolläraren Maria Hylberg.

Systemet med resursskolor behöver utredas och förstärkas. I väntan på det kan inte våra barns tillvaro få slås i spillror, skriver Lotta Cronsjö Gest, Föräldraföreningen Lunaskolan, och Malena Beijer, Föräldraföreningen Aspdammsskolan och Skolgrunden.

Runt 600 elever med neuropsykiatriska funktionshinder i Stockholm kan stå utan skola efter årskiftet. Orsaken är att många elever på kort tid mist det särskilda stöd som resursskolor får utöver den vanliga skolpengen.

Elever med till exempel autism och ADHD, samt andra typer av funktionsvariationer, har rätt till en skolmiljö av hög kvalitet, precis som de utan funktionsvariation. Det skriver lärare och specialpedagoger bakom Elevhälsoupproret.

De styrande i Göteborg vill göra nedskärningar i skola, förskola, gymnasieskola, särskola och fritidshem. Detta är verksamheter som redan är alldeles för pressade av resursbrist. En stor del av barnen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar klarar inte ens att gå till skolan på grund av uteblivet stöd, skriver bland andra Ann Nolin, Autism- och aspergerföreningen.

Andelen barn som medicineras för adhd varierar stort mellan olika delar av landet. Vad beror de här skillnaderna på? Och vilken roll spelar skolan? Vi besöker Nynäshamn och Emmaboda för att höra vad skolpersonal där tänker om skillnaderna. Dessutom hör vi barn- och ungdomspsykiatern Sven Román och Socialstyrelsens utredare Peter Salmi. (webb-radio)