Det är inte kvinnor som ska ändra sitt beteende, det är männen. För att få slut på sexuella trakasserier och övergrepp har skolan, men även förskolan, en viktig roll i att bryta destruktiva könsnormer, skriver Rossana Dinamarca (V) och Daniel Riazat (V).

Hashtagen #MeToo sköljer över världen och sätter fingret på mäns övergrepp mot kvinnor. På LBS Kreativa gymnasiet jobbar en klass på 24 teknik-killar med att utforska mansnormer och machokultur. "Nu ser vi vilket behov det finns av att prata om det här", säger ämnesläraren Lisa Lager.

Kan normkritik lyfta pojkars eftersläpande skolresultat? Det är man övertygad om på Järvenskolan Tallås i Katrineholm, där ett systematiskt jämställdhetsarbete börjat ge resultat.

Lyft in arbetet med normkritik i varje klassrum, i varje ämne, hela tiden. "Vi måste sluta att ta de heteronormativa och patriarkala former som finns runt om oss i vardagen för givet och istället börja ifrågasätta dem," menar Sanna Mac Donald, språklärare som också föreläser om normkritik.

Genom att säga "blomma" till varandra när de upptäckte ett normativt beteende ville en grupp pedagoger på Eriksgårdens förskola bryta sina mönster.

Högstadieläraren Marie Nordling och kuratorn Anders Öberg på Bagarmossen-Brotorps skolor i Stockholm har gått en kurs i normkritik för pedagoger. Nu arbetar de med att införa det normkritiska tänket på skolan.

Det räcker inte att undervisa om att orättvisor finns. Istället behöver man visa på hur normer skapas omkring oss, av andra och inte minst av oss själva.

Materialet innehåller övningar som lärare kan använda för att få ungdomar att fundera på vad som är norm och vad som ses som avvikande, och om vem som avgör vad som är normen. Tanken är att övningarna ska bidra till samtal som vidgar gränserna för vad människor får vara, känna och uttrycka. (pdf)